Home Charlotta Kniven mot strupen

Kniven mot strupen

by Charlotta

Det var med stor igenkänning som jag läste Hannas inlägg och konstaterade att jag är precis likandan. Jag får aldrig gjort så mycket som när jag har ont om tid, städar aldrig så effektivt som när någon ringer och säger ”Vi kommer om en halvtimmer”, och är aldrig så kreativ som när jag har kniven mot strupen. Faktum är att några av mina bästa idéer har jag fått under svår ångest.

Under mina år som student på teknis i Lund så jobbade jag hårt för att lära mig ha bättre framförhållning, och till slut lyckades jag ganska bra, helt enkelt för att det var en nödvändighet. Kanske var det i själva verket så att jag där hade kniven på strupen hela tiden och att det därmed inte alls var tal om framförhållning.

Under många år kämpade jag hur som helst emot min naturliga läggning, och försökte lära mig att inte vara ute i sista minuten utan vara klar i god tid så att jag kunde ta det lugnt på slutet. Sedan hände något, jag vet inte riktigt när den här insikten kom till mig, men jag tror det smög sig på lite i taget.

Jag insåg att trots att jag alltid var ute i sista stund så missade jag aldrig en deadline, detta gällde dock inte tentor för de var ett kapitel för sig och där missades en hel del. Men i övriga livet så blev jag alltid klar i tid och det blev alltid bra, kanske inte alltid så maximalt bra som det skulle kunna bli, men tillräckligt bra.

Ändå hade jag känslan av att jag borde börjat tidigare, att om jag börjat tidigare så hade jag kanske kunnat göra det bättre, mitt mål var alltså perfektion, vilket är ett löjligt mål eftersom det är ouppnåeligt. Jag är en människa, alltså är jag inte perfekt, alltså kan det jag gör inte heller vara perfekt, alltså ett orealistiskt och väldigt dumt mål att sätta upp för sig själv.

Uppenbarligen har jag i mig en inbyggd metod som gör att jag föredrar att prestera under tidspress, och att jag med den metoden presterar tillräckligt bra för att fylla den tänkta funktionen, och inte bara det, ska man vara riktigt ärlig så presterar jag många gånger bättre under tidspress, för det är då kreativiteten flödar och det händer grejor som jag inte ser röken av annars.

Så varför försöka ändra på ett vinnande koncept? ”Don’t fix it if it ain’t broken.” som det heter på utrikiska. Istället litar jag numera till det som historien har lärt mig, att jag börjar alltid i precis rätt tid för att hinna klart, och resultatet blir alltid tillräckligt bra för att fylla sin funktion. Jag har ingen aning om hur det går till, men jag behöver inte förstå allt, jag kan välja att bara ha tillit och vara tacksam.

/Charlotta

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI