Home Inspiration/medvetenhet Det saknas något viktigt i våra liv

Det saknas något viktigt i våra liv

by Charlotta

Det saknas något i våra liv och det saknas något i vårt samhälle, något som kan hjälpa oss att skapa det andrum vi behöver för att finna ro, den tillit vi behöver för att våga hoppas och den trygghet som är nödvändig för att våga leva.

Helt oberoende av allt hemskt som sker i vår värld och vår direkta omgivning, oberoende av de fysiska utmaningar som vi ställs inför, och bortom alla säkerhetsåtgärder och hälsoråd så saknas det något på insidan.

Med en värld som ser ut som vår gör just nu är det lätt att skylla all ångest, oro, rädsla och vilsenhet på allt det hemska som händer, både nära och långt borta. Eller på näringsbrist från den dåliga kosten vi äter eller på att vi rör oss för lite, eller något annat som är konkret och bra.

Och allt det är naturligtvis sant och spelar roll, men det finns ett annat perspektiv som oftast glöms bort, eller i ärlighetens namn tror jag inte det glöms bort, jag tror det nonchaleras eftersom man inte tror det har så stor betydelse. Men jag tror annorlunda.

Därför blev jag väldigt glad när jag igår läste Antje Jackeléns debattinlägg i SvD, inte för att jag kanske nödvändigvis håller med om precis allt hon skriver, men för att andemeningen i texten är så oerhört viktig och akut aktuell.

Oavsett omständigheterna på utsidan så behöver vi människor en grundläggande trygghet på insidan, en känsla av sammanhang, tillhörighet och existensberättigande som står pall oavsett vad vi utsätts för eller tvingas gå igenom.

Den inre tryggheten kan komma från många olika källor, men oavsett ursprung så handlar det om att ha en övertygelse.

En övertygelse om att det finns en anledning till att man finns i det här livet och att det är meningen att man ska vara här, att man fyller en funktion och har ett värde, och att man är uppskattad och älskad för den man är.

Den övertygelsen saknar många idag och avsaknaden av den lämnar ett stort, svart gapande tomrum i ens inre. Ett tomrum som det är oerhört svårt att fylla med något annat, om det ens går.

Jag pratar inte gärna om religion utan föredrar begreppet andlighet i dess mest vidsträckta betydelse. I den betydelse där även en roddtur i duggregn på en stilla sjö är en andlig upplevelse, eller en långsam promenad hem genom stan precis när solen går upp över hustaken, eller ett innerligt samtal mellan goda vänner.

Andlighet kan vara religion, men det är större än så, det är känslan av att höra till och vara en viktig del av det hela, och att livet i grunden är gott, även när det finns en massa brus på ytan som egentligen har kapacitet att skrämma livet ur en.

Hur man hittar sin andlighet är inte viktigt, det viktiga är att man hittar den. Viktigt för det egna välbefinnande men också viktigt för samhället vi lever i.

/Charlotta

6 comments

H 8 maj, 2017 - 13:46

Jag läste just en sak om några människor på facebook som klagade på vädret. Men det fanns en som skrev: Tänk att vårat väder är i alla fall rättvis! Den är lika dan mot alla och det spelar ingen roll om du är rik eller fattig, eller är singel familj kvinna /man. Det är ju helt sant tycker jag 🙂

Reply
Charlotta 8 maj, 2017 - 14:13

En intressant reflektion som ger perspektiv på hur olika man uppfattar omgivningen. 🙂
/C

Reply
Solanna 8 maj, 2017 - 22:44

Jag tycker om dina reflektioner kring livet.. Tack för att du sätter dom på pränt & delar med dig 💚

Reply
Charlotta 9 maj, 2017 - 08:34

Tack för att du läser Solanna! 🙂 ❤️
/C

Reply
Hanna 9 maj, 2017 - 10:24

Tack för inlägg och länken. Har haft dessa tankar och funderat kring ämnet. En flicka jag hade som elev häromdagen kom och sa att några killar i klassen sa dumma saker till henne. Vill du sitta här borta i stället frågade jag om visade henne en lugn plats. När hon satt sig och snart kommit igång med sitt arbete viskade jag till henne: – Du har rätt att bli arg! och att säga ifrån. Hon blev som förbytt. Självförtroendet växte, hon vågade prata mer. Hon gick runt och talade med de andra i klassen. Rakare i ryggen blev hon. Bildlektionen blev lyckad.

Slänger vi ur oss ” vi mår så dåligt” för att vi inte tar ansvar för oss själva. Väljer vi inte hur vi mår? Varje sekund? Har själv varit nere, i botten, men nu efter många år har det vänt. Mår väldigt bra och har lärt mig väldigt mycket intressant 😉 Just den grundläggande tryggheten tror jag också att vi har tappat i samhället. Men den går att fånga in igen. 🙂

Har precis efter moget övervägande gått ur kyrkan. Kan bli medlem igen om jag vill. Sa en gång till en präst att jag ville ha min tro i fred. Han förstod mig. När jag skilde mig var det självklart att ha ett djupt samtal innan med ”min” präst i bygden. Det kändes mycket bra.

Tack för inlägget, att jag fick läsa 🙂

Reply
Charlotta 9 maj, 2017 - 12:29

Du gjorde skillnad i den flickans liv Hanna, det var kanske första gången hon upplevde sådan bekräftelse och den erfarenheten sätter spår. 🙂 Härligt att läsa att du mår bättre än på länge. ❤️
/C

Reply

Lämna ett svar till Hanna Cancel Reply

Powered by Calculate Your BMI