Home Inspiration/medvetenhet När ett skitliv känns inspirerande

När ett skitliv känns inspirerande

by Charlotta

Det var med ett stort leende jag läste hos Onkel Toms stuga om hur tråkigt hans liv egentligen är, men hur han trots det känner mer glädje och inspiration än han gjort på många år. Jag rekommenderar verkligen att ni kvistar över en stund till Tompas stuga för att läsa hans tankegångar.

Jag tror att väldigt många kan känna igen sig i beskrivningen av det grå livets tristess. Hur man strävar efter någon sorts belöning som man inte är helt klar över vad den består av och som man trots alla ansträningar ändå aldrig riktigt når fram till.

Det han beskriver på ett så förträffligt sätt är precis det som är mitt mål att förmedla till er bloggläsare, och som också är en del av resan för mina coachingklienter, känslan av att vara på väg mot något inspirerande, känslan av att kunna påverka sin situation, och tilliten till att ha det man behöver för att ta sig dit man vill.

Det kanske låter flummigt, men kokar man ner resonemanget till sina minsta beståndsdelar, helt oberoende av vilka mål och förutsättningar man har i livet, så tror jag att det handlar om tre saker.

  1. Att ha en vision.
  2. Att känna passionerat för sin vision.
  3. Att ha tagit de första stegen mot att förverkliga sin vision och därmed vara på väg mot målet.

Jag vill påstå att alla tre delarna är precis lika viktiga för att hitta den känsla som Tompa beskriver, men samtidigt tror jag att det förmodligen är den sista punkten som oftast sätter käppar i hjulen.

Man har visionen, man kan se det framför sig och drömmer om hur spännande, inspirerande och fantastiskt det skulle vara, man känner passionen och riktigt brinner för att få göra det som visionen representerar.

Men man tar aldrig första steget, så man är aldrig på väg, utan hela tiden fast på samma plats som alltid, med den lockande visionen utom räckhåll. För någonstans har man redan från början bestämt sig för att det inte kommer att gå.

Det fina budskapet att ta med sig här är att man behöver alltså inte ens nå sitt slutmål för att hela känslan i livet ska förändras, man behöver bara vara på väg för att upplevelsen av energi och livsglädje ska infinna sig.

Men är man väl på väg så ökar ju också chanserna dramatiskt att nå fram.

/C

4 comments

Ewwa 16 februari, 2017 - 18:26

Oj, vad jag känner igen mej själv i det där – för 30 år sen… Vart tog drömmarna och den glödande inspirationen vägen??? Tja, det var nog helt enkelt det man allmänt benämner som ”livet” som kom emellan… Det fina är att lusten till förändringar och nytt kan komma tillbaka – det är aldrig försent att plocka upp sina drömmar igen! 🙂

Reply
Charlotta 16 februari, 2017 - 18:50

Välkommen hit Ewwa, härligt att höra att du kan tänka dig att drömma igen. 🙂
/C

Reply
A 6 mars, 2017 - 12:36

Haha 🙂 Bara rubriken får mig att skratta faktiskt. Skitlivet kan vara riktigt spännande om man följer sin passion som man verkligen brinner för. Jag har också mina funderingar ibland på vad tog de senaste 30 åren vägen, och vad har jag gjort av dem? Ska ta och kvista över till Tompas stuga vid nästa tillfälle jag läser här och läsa mer. Jag är en dagdrömmare. Har bokmarkerat sidan, för det här verkar vara riktigt intressant.

Reply
Charlotta 6 mars, 2017 - 13:15

Roligt att höra att du blev intresserad. Onkel Tom är filosofiskt lagd och också intresserad av livet och människor, så du kan nog hitta en del godbitar där. 🙂
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI