Home Mental träning Hur låter man bli att ta illa vid sig?

Hur låter man bli att ta illa vid sig?

by Charlotta

Kommunikation. Ett fint ord, och innehållsrikt. Yngre generationer kanske associerar mest till trådlöst, digitalt informationsutbyte, medan vi som levt lite längre kanske tänker på ett respektfullt och givande samtal mellan två människor. Kommunikation när den är som bäst. Men lika ofta är kommunikation tomteblosset som får humöret att sättas i brand, välriktade ord som används som tändtråd eller slarvigt uttalade meningar som missförstås och orsakar djupa blödande sår.

De som känner oss allra bäst är också de som har tillgång till orden som kan göra störst skada, och vi kan bara hoppas att de väljer att inte använda dem. Även människor som inte känner oss så väl kan råka trycka på de mest ömma punkterna, men eftersom de sällan är medvetna om vilken skada de gjort så är det lättare att dölja det. I alla fall för dem, men sällan för oss själva.

Så hur gör man då för att inte bli uppretad av vad andra säger, eller för att inte bli sårad av elaka ord? Går det överhuvudtaget? Jag skulle säga att det går till viss del, man kan begränsa hur känslig man är för andras åsikter och uttalanden, men för de flesta kommer det alltid att finnas vissa saker som man bara inte kan låta bli att reagera på, knepet är att inte ha för många saker i den lådan.

Som vanligt handlar det om att träna sina tankar till att följa nya banor, och de nya tankarna i det här fallet är att det andra gör och säger handlar mer om dem än om dig. Det andra ”hugger på” är ofta sådant som de själv upplever som obekvämt och har svårt att hantera, som väcker svåra tankar hos dem själv, insikter om brister hos dem själv eller som tvingar dem att se delar av sin egen person som de inte vill konfronteras med. Ju mer känsligt området är desto starkare blir reaktionen och desto hårdare orden mot dig. Det handlar alltså inte om dig utan om dem, du är bara katalysatorn.

Andra kan säga vad de vill, men det är du som bestämmer om du ska släppa in orden eller bara låta dem passera obemärkta. Inget blir sant bara för att någon säger det, och du kan välja om du vill reagera på det eller inte. Ingen kan såra dig eller påverka dig utan din tillåtelse, för du har alltid möjligheten att se det som sägs som felaktigt och irrelevant, och som en värdering av den som säger det istället för av dig. Det är du som avgör vilket värde andra människors ord har för dig, och om du ska ta dem till dig eller inte.

/Charlotta

7 comments

Hanna 19 juli, 2016 - 21:00

Tack för alla underbara inlägg vi får följa :-)!

Reply
Charlotta 19 juli, 2016 - 21:20

Tack för att du, och alla andra, läser. 🙂
/C

Reply
H 19 juli, 2016 - 21:37

Hej, när jag läste det senaste inlägget kommer jag att tänka på min kollega. Som alltid kommenterar vad andra gör och hur de lever sina liv. Vad man äter till lunch och är det inte bättre att äta något annat som kollegan gillar istället. Än idag är jag inte säker på hur jag skall tackla en sådan person…

Reply
Charlotta 19 juli, 2016 - 21:57

Rent spontant skulle jag säga lägg inte energi på det. Måste du överhuvudtaget förhålla dig till alla kommentarerna, kan du inte bara låta dem passera utan att ta notis om dem? Det handlar ju inte om någon annan än personen själv och om du (eller någon annan) inte bemöter det så kanske personen till och med tröttnar på att kmmenterar.
/C

Reply
Annsofi 3 juli, 2017 - 12:05

Hej! Vad jag tycker är svårt är att veta var min gräns går. Jag är ibland överdrivet känslig, tar lätt åt mig och kan vrida och vända (älta….) på vad andras ord egentligen kan betyda. Men när ska jag säga ifrån och när ska jag låta ord/kommentarer/påståenden etc passera…? Det här tycker jag är jättesvårt att veta.
Hälsningar Annsofi

Reply
Charlotta 3 juli, 2017 - 12:48

Har du eller har haft någon i ditt liv som du litar fullständigt på? Någon vars omdöme du verkligen har förtroende för och som du vet alltid ger bra råd? Gör i så fall den personen till din mentala mentor, och med mental menar jag att du bildligt talat ska placera den personen i ditt eget huvud och börja fråga dig själv ”Vad skulle XX säga om det?”. När du är osäker på om det är du som är onödigt känslig och om du borde träna dig själv på att släppa händelsen, eller om det är någon annan som har behandlat dig illa och du behöver säga ifrån, så fråga din mentala mentor om råd. Föreställa dig personen framför dig, hur du ställer frågan, hur personen ser ut när den svarar och vad den säger till dig. Om du inte har någon lämplig person (död eller levande) i din bekantskapskrets så kan du lika gärna välja en känd person som du upplever som klok och pålitlig. Detta är egentligen bara ett sätt att komma åt din egen inre röst genom att visualisera att du tar hjälp av någon annan, men många gånger kan det vara lättare att göra så här. Hoppas det är til hjälp för dig. 🙂
/C

Reply
Annsofi 3 juli, 2017 - 12:55

Tack för ditt svar!💕

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI