Home Mental träning När man provat allt och inget fungerar

När man provat allt och inget fungerar

by Charlotta

Den där känslan när man har ett problem som man försöker lösa, när man så gärna vill hitta lösningen, komma förbi hindret och få komma ut på andra sidan. När man har gett sitt bästa och försökt allt, inte bara en gång utan gång på gång, kanske egentligen fler gånger än vad som är rimligt, och ändå inte kommer någonstans.

Den känslan är en känslan av missmod och hopplöshet, en känsla av att vilja ge upp och bara strunta i det, men att ändå inte riktigt kunna släppa det eftersom man på något plan vet att det är ett problem som måste lösas.

För vissa problem är på det viset, de går inte att bara acceptera och göra till en normal del av livet. Så länge de finns där kommer man hela tiden att vara medveten om att de är där och att de inte borde vara där.

Lite som en tagg i fingret eller ett skoskav. Hur mycket man än försöker fokusera på något annat och glömma problemet, så gör det sig påmint så fort man gör något eller tar ett steg.

Men vad gör man när man står där med sitt problem och den ena lösningen är precis lika dålig eller omöjlig som den andra? När det bara inte går att välja väg för att det skriker i hela kroppen hur dåliga alternativen är? Eller när lösningen medför hinder som helt enkelt är oöverstigliga?

Det man gör är att man letar efter den tredje vägen, och den fjärde och femte och sjätte vägen. För det finns alltid fler sätt att lösa problemet på än man först inser, alltid fler lösningar än man är medveten om.

Anledningen till att man inte hittar de alternativen från början är helt enkelt att man är van vid att tänka i vissa banor, att man undermedvetet utgår från tidigare erfarenheter, från sina preferenser och begränsningar, och därför också begränsar sökområdet innan man ens har hunnit utvärdera alla möjligheter.

Ett sätt att hitta de alternativa lösningarna kan vara att ställa sig själv andra sorters frågor:

  • Hur skull X (valfri person, närstående, kändis, seriefigur osv) ha gjort?
  • Vilket är den mest vansinniga/orimliga/konstiga/osannolika/oväntade lösningen?
  • Vilka lösningar skulle aldrig någonsin kunna fungera?
  • Om förutsättningarna var tvärtemot vad de är eller på annat sätt helt annorlunda, hur skulle jag kunna lösa problemet då?

Den här typen av frågor lockar hjärnan in på nya tankebanor, till att göra nya kopplingar och att finna nya lösningar. Skriv gärna ner så många knäppa lösningar du kan komma på och bli inte förvånad om det visar sig att en av de där vansinniga idéerna i själva verket inte alls är så vansinnig.

/Charlotta

2 comments

Den där tjejen 11 maj, 2017 - 17:05

Hej!
Jag är i en rejäl svacka i livet. Jag känner mig djupt nedstämd och har mycket ångest. Jag studerar och är snart färdig med min utbildning. Jag bor hemma, men borde flytta, är 24 år gammal. Här hemma kan jag inte berätta om mitt mående, då mina föräldrar blir arga på mig. Jag har väldigt mörka tankar och jag försöker förgäves att ta allt hjälp jag kan och må bra, men det är svårt. Det känns som att jag faller djupare och djupare och jag vet inte vart jag skall ta vägen. Jag har en psykolog, men jag känner inte att hon hjälper mig. Jag äter medicin, men jag vet inte om et heller hjälper mig. Jag tränar, jobbar och försöker aktivera mig, men jag mår väldigt dåligt ändå. Jag är orolig för allt som komma skall i framtiden. Jag har även förstört en bra relation på grund av mitt psykiska mående. Snälla du! Vad kan jag göra för att orka? vad kan jag göra för att inte se döden som den enda utvägen?

Reply
Charlotta 11 maj, 2017 - 20:06

Hej Den där tjejen, välkommen hit! Så bra att du söker hjälp, och så bra att du inte ger dig utan fortsätter leta efter andra lösningar när de du redan provat inte fungerar. Jag förstår att det är jättejobbigt att må så dåligt som du gör just nu, och problemet är att det lätt känns värre när man gör saker som borde funka men som inte gör det. Har man som du gjort provat både psykolog och läkemedel utan att bli hjälpt så är det lätt att börja tro att det är hopplöst, att man själv är hopplös, men så är det inte alls. Du och sin situation är allt annat än hopplös, du har bara inte hittat det som är rätt lösning för dig än. Men lösningen finns, det lovar jag dig. ❤️ Av det du beskriver så låter det som att du gör väldigt mycket rätt, du aktiverar dig, tränar och försöker verkligen finna en utväg, och du nämner ingenting om att det finns något speciellt i ditt liv som är orsak till dina mörka tankar. Det får mig att tro att du kan ha näringsbrist. Helt oavsett vilken kroppsform man har så blir det allt vanligare att man inte får i sig tillräckligt med bra näring.

Jag skulle vilja uppmuntra dig att prova en kur med kosttillskott av bra kvalitet, ge det ett par månader och se om du märker skillnad. Jag rekommenderar att du går till hälsokost (butik eller nätet) och inte apoteket, eftersom hälsokost har bättre sortiment av högkvalitativa produkter. Det är fyra olika tillskott som jag tycker du ska börja med och de har alla effekt på det psykiska måendet, brist på någon eller flera av dessa kan ge ångest, oro och depression och det är inget som läkemedel eller psykologer kan kompensera för. Det rör sig om B-vitaminkomplex (dvs alla olika B-vitaminer i en tablett), D-vitamin (5000 IE per dag), magnesium (ungefär 500 mg per dag, undvik formen magnesiumoxid som kroppen har svårt att ta upp) och MSM (organiskt svavel, ett kroppseget ämne som behövs för signalsubstanserna). Jag tror att detta kan hjälpa dig, men du behöver ge det lite tid. Du kan också söka hjälpa hos en näringsterapeut och få reda på exakt vilka brister du har och vilka doser du behöver.

Skulle du trots allt inte må bättre efter några månader så hör av dig igen, vi fixar det här ska du se, men ibland kan man behöva prova sig fram. Kram!
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI