Home Mental träning Om kartan inte stämmer med verkligheten

Om kartan inte stämmer med verkligheten

by Charlotta

Ur Arkivet:

Vi har väl alla en bild av hur vi har föreställt oss våra liv, hur vi vill leva, vad vi vill uppnå och hur hela livspaketet ska se ut. Kanske formades den bilden redan som barn och kanske har den förändrats med tiden eller kanske är den sig ganska lik som den var från början.

Villa, volvo, vovve? Eller kanske jetset-singelliv med lägenhet i New York och ständiga affärsresor världen över? Eller kanske eget företag och framgångsrik entreprenör med kändisskap och stort inflytande? Eller högvinsten på spel och stort arv att lämna vidare till barn och barnbarn?

Hur din dröm än ser ut så är den bistra sanningen att verkligheten nästan alltid ser annorlunda ut. Kanske är livet ganska likt och det är bara smärre justeringar som behöver göras för att du ska kunna säga att du lever din dröm, men kanske är det så att livet inte alls blev som du hade tänkt dig och hade planerat.  Och hade någon visat dig det här livet när du var tonåring så hade du aldrig i livet velat acceptera att det skulle bli ditt.

Så vad gör du då om du inte känner igen dig i ditt liv och inte alls är nöjd med hur det blev? Ja, du har egentligen bara två val, det ena alternativet är att du klagar på hur orättvist allting är och hur synd det är om dig, att du är avundsjuk på hur bra andra har det, att du skyller på att allt beror på saker som du inte kan påverka och att du säger att allt beror på omständigheter eller är andra människors fel.

Det här alternativet är vanligt och en fullt begriplig reaktion på att du känner dig missnöjd och olycklig, men det hjälper inte eftersom det inte ändrar på något. Istället är risken stor att det blir en livsstil att vara missnöjd och klaga eller skylla på andra och det blir du garanterat inte lyckligare av.

Det andra alternativet är att du istället bestämmer dig för att göra något åt det du inte är nöjd med och då har du i sin tur två val, det ena är att acceptera situationen som den är, och då menar jag verkligen acceptera den, och det andra är att förändra situationen.

Att acceptera situationen innebär att du slutar jämföra verkligheten med vad du hade tänkt dig och slutar att förvänta dig något annat än det som är. Lyckas du med det försvinner också orsakerna till missnöje och det är fullt möjligt att du kan börja känna dig nöjd och glad med det du har.

Att förändra situationen är ofta både det lättare och samtidigt svårare alternativet. Lättare på så sätt att du kan ha kvar din bild av hur du tycker att ditt liv borde se ut, men svårare därför att det kan krävas en hel del förändringar och arbete från din sida för att uppnå det.

Bara för att du ännu inte lyckats skapa det liv du hade drömt om innebär inte att det är omöjligt att göra, och om det känns alldeles omöjligt att förändra kartan, alltså din mentala bild av hur livet borde se ut, så är det värt besväret att istället ändra på din verklighet.

Så hur mycket du än känner för att beklaga dig när något inte blir som du vill så finns det bara två alternativ som verkligen ger en förändring och du måste bestämma dig för vilket du har lättast att leva med.

Att försöka åstadkomma det som kanske vid första anblicken verkar svårt eller till och med omöjligt att genomföra, eller att ge upp drömmen och ändra på din mentala bild av hur livet ska vara. Fler alternativ än så finns inte om du vill kunna känna glädje och tillfredsställelse med livet.

Ett tips är att det mesta faktiskt inte är så omöjligt som det först kan verka.

/Charlotta

11 comments

Lena 29 juni, 2016 - 10:37

Jag tycker det svåraste är att veta VAD man vill. Jag har ingen familj, man och barn. Vissa stunder känns det fruktansvärt sorgligt för mig. Jag skulle vilja känna mig älskad och behövd, att jag är viktigt för någon. Nu är jag inte det. Visst finns jag med i andra gemenskaper såsom på jobbet som kollega, jag deltar i olika evenemang, jag är frivillig osv… Men där uppstår ju inte sådana band att jag skulle vara viktig på det sättet som man är inom en familj. Jag är lätt att ersätta helt enkelt. Ibland känns mitt liv betydelselöst eftersom det inte finns personer som jag är viktig för. Jag tycker jag är viktig och har mycket att ge men jag tror ändå att en människa mår bäst som får ha andra personer nära och vara älskad och det är en sorg.

När det gäller att veta vad jag vill för övrigt är det svårt att veta. Vill jag det eller det eller det? Jobbmässigt vill jag göra något annat men vad? Rädd att stå där utan jobb om jag provar på något annat och tänk om jag inte alls passar eller gillar det jobbet trots allt? Kan man gå tillbaka till sitt gamla jobb då? Och där är det inte alltid så enkelt idag, för då kan det gamla jobbet vara besatt av en annan och då står man där utan… ja lite såna tankar. Intressen vet jag inte vad jag gillar eller ens vad som finns. Ändå känner jag att jag ser positivt framåt eller att jag har ett hopp men tror det skulle vara bra att veta vart jag är på väg för att nå dit men jag har ingen aning vad jag vill. Hur ska man veta det?

Reply
Charlotta 29 juni, 2016 - 12:08

Det är bara du som kan svara på de frågorna, bara du som har svaren och som kan ha svaren. Om jag läser mellan raderna i det du skriver så ser jag begränsningar i form av rädslor. Rädsla kan fungera som låsningar, den gör att man redan har bestämt sig för att alla andra alternativ inte fungerar så det enda man kan göra är att fortsätta som man gör. Men så är det inte i verkligheten, det är bara så verkligheten kan te sig när den har filtrerats genom rädsla. Tillåt dig själv att gå utanför rädslan och se vilka möjligheter du hittar där. Och fundera på vilket som egentligen är mest skrämmande, att slösa bort ett helt liv på att känna sig otillfredsställd och missnöjd eller att våga språnget och upptäcka något annat, även om det inte blev precis som man tänkt sig?
/C

Reply
Lena 29 juni, 2016 - 15:55

Jag vet att jag vill något annat jobbmässigt men vet inte vad jag vill. Jag har två nya alternativ. Ett är det som är ”bättre” och som ger mer omväxling i vardagen, nya upplevelser och möten med nya människor. På ett sätt skulle det kännas kul och modigt men jag är en person som inte är så social och vill hålla låg profil, inte sticka fram. Tänker att kanske inte detta då är för mig? Samtidigt tänker jag det skulle vara bra att utmana sig själv just därför. Det andra är ett jobb liknande det jag har, tryggt och inrutat men jag vet att jag skulle klara uppgifterna bra. Där är rädslan att jag skulle bli uttråkad av att varje dag är den andra lik månad efter månad och år efter år…. men det skulle vara tryggt och jag skulle se resultat av det jag gör dagligen.

Jag vill inte slösa bort mitt liv men det är som sagt svårt att känna att jag skulle duga om jag skulle satsa på det okända och nya eftersom alla andra är så duktiga och sociala och jag är inte alls i samma klass som de… eller tänker jag fel då?

Reply
Charlotta 29 juni, 2016 - 20:07

Vill du ha mitt korta, ärliga svar? I så fall, ja du tänker fel. 😉
Våga! Inga val i det här livet är slutgiltiga och det är genom utmaningar vi utvecklas. Även om man inte får det man vill så får man alltid något lärorikt.”Lyckan står den djärve bi.”
/C

Reply
Malina 5 augusti, 2016 - 19:11

förstår jag dig rätt Charlotta, då du menar att livet inte kanske blir som man drömt eller trott men att kunna se och acceptera det samt att ändra kanske vissa delar i sitt liv kan ge upphov till ett minst lika bra liv ändå? Trots att det inte blev som man först trott. (Inte säkert man vill exakt det eller har ändrats senare i vuxen ålder) eller så skyller man bara på det…. Jag har svår ältningsångest för att jag rest för lite i världen och det pga av att jag varit dålig på ekonomin och inte fått råd pga för mkt utgifter, har slösat år tycker jag utan att riktigt fatta det och jag och sambon har rest mindre (samt inte kanske förstått förrän nu hur viktigt det är för mig ). Nu är jag gravid och står i stort kval om det kan fungera eller om jag måste ”resa av mig” först. Jättesvårt verkligen, för jag anklagar mig själv mkt för det förflutna kring detta. Att haft flera år på sig och inte gjort det. Vore fint med svar , Malina 34

Reply
Charlotta 5 augusti, 2016 - 20:00

Hej Malina, välkommen hit. Om tanken på att du rest för lite gör dig olycklig så behöver du antingen acceptera att du kommer att fortsätta vara olycklig på grund av detta, eller reparera skadan genom att se till att du kan göra de resor du vill, eller komma på en, för dig godtagbar, anledning till varför det egentligen inte är viktigt för dig att resa och varför ditt liv är minst lika bra så här.
Som du kanske har sett så får alla svar på den här bloggen. 🙂
/C

Reply
Malina 5 augusti, 2016 - 21:09

Ok. Det handlar om eget ansvar.
Det framgår väldigt tydligt här, vilket är bra =)
Ditt svar ger mig hopp och även ännu en väg in till att våga lita på sina egna beslut och val. Jag får förmoda att den första texten jag skrev till dig var ”rätt” uppfattad av mig i hur du tänker kring livet och hur det blir, att man inte ska må dåligt för att det blev annorlunda. Man behöver ju inte ändra på allt. Förlåt om jag kanske upprepar mig, men läget är sådant nu att jag behöver förstå och få nya tankar till nya tillvägagångssätt. Tusen tack /M

Reply
Malina 5 augusti, 2016 - 21:16

har lite svårt att 100% förstå hur du menar dock. Tror syftet är att man ska se vad man har i livet och att det finns val?

Reply
Charlotta 5 augusti, 2016 - 21:28

Syftet är att man inte ska må dåligt, inte vara olycklig, inte gräma sig, beklaga sig eller på annat sätt vara missnöjd med sitt liv. Antingen ändrar man på hur livet är, eller så ändrar man på sina föreställningar om hur livet ska vara. Det spelar ingen roll vilket, det som spelar roll är att man finner glädje och lycka i livet, oavsett hur det ser ut. 🙂
/C

Malina 5 augusti, 2016 - 21:37

Det sättet att tänka är nytt för mig och jag blir förvånad, ledsen och glad samtidigt. Låter löjligt kanske men detta har tagit stor del av min tid, att gräma mig åt saker. Jag vill ändra detta synsätt och fortsätter följa dig. TACK för dina svar, betyder mycket just nu. En helt ny situation som samtidigt har uppstått också. God kväll till dig.

Reply
Charlotta 5 augusti, 2016 - 21:59

Jag är glad att kunna vara till hjälp, häng kvar framöver så ska vi nog tillsammans kunna få dig på bättre tankar så att livet blir trevligare och mer glädjefyllt för dig. Kram på dig!
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI