Home Charlotta Vilka historier berättar du för dig själv?

Vilka historier berättar du för dig själv?

by Charlotta

Vilka är dina historier? Hur ofta berättar du dem för dig själv? Några gånger i månaden, kanske varje vecka, eller fler gånger om dagen?

Vilka historier man berättar för sig själv beror på många olika saker, till exempel vilken typ av personlighet man har, vilka upplevelser man varit med om, vilka referensramar man har och vilken livssyn man har. Men det beror också på något så simpelt som vilka historier man vant sig vid att höra och därför gjort till en vana att berätta.

Vi har alla en mängd olika historier, en del av dem lever vi kanske med hela livet medan andra kommer och går. Vissa historier hjälper oss medan andra bara skapar problem. Några av dina historier kommer säkert urpsrungligen från andra personer, från en förälder, en lekkamrat, en klasskompis, en lärare, en pojkvän eller flickvän, en chef eller kanske en kollega. Om personen var bra på att berätta sin historia om dig så har du sannolikt gjort den till din egen och fortsätter berätta den utan att reflektera över innehållet.

Varje gång du återberättar de här historierna befäster du dem starkare och starkare i ditt medvetande. I slutänden spelar det ingen roll om de är sanna eller inte för ditt upprepande av dem gör dem sanna, ditt liv byggs kring dem som om de vore sanna för att du hör dem så ofta.

En av mina egna favorithistorier berättade mina föräldrar för mig många gånger från det jag var liten och under större delen av min uppväxt, och de gjorde det så övertygande att det var enkelt för mig att göra historien till min egen och fortsätta berätta den under resten av mitt liv.

Den historien handlar om hur klok och intelligent jag är, och hur jag har kapacitet att klara av i princip vad jag vill om jag bara väljer att göra det, om hur min förmåga är gränslös och att det bara är jag själv som sätter gränserna.

Just de orden jag använde nu var inte de mina föräldrar använde när jag var sju år gammal, men det är de spåren deras ord har satt i mig, oavsett vilka deras originalord var. Den tillit till min förmåga som de förmedlade lade grunden för att historien skulle kunna utvecklas och vara applicerbar i varje skede av mitt liv, och för det kommer jag alltid att vara dem tacksam.

En annan av mina historier berättades under en period av flera klasskompisar. Den historien handlade om att allt med mig var fel, att jag var för smal, för ful, för smart och hade för stora tänder för att någon människa någonsin skulle kunna tycka om mig. Speciellt om människan var en pojke.

Den historien har jag också återberättat för mig själv under många år, men numera har jag arkiverat den under sektionen ”skräp”. Det händer fortfarande att jag tar fram och tittar på den ibland, men då mest som ett gammalt dammigt museiföremål som endast är av antropologiskt intresse.

Har du sorterat dina historier? Har du rensat undan dem som skadar dig och lyft fram dem som stärker dig? Eller berättar du fortfarande samma gamla sårande historier för dig själv dag efter dag? Vad skulle hända om du ändrade på innehållet i dina historier? Vilka historier kan du välja att berätta istället?

/Charlotta

2 comments

M 15 maj, 2016 - 19:15

Vet inte om jag kommer på typ någon historia men minns när min pappa var stolt över mig. Han brukade ringa till min farmor när jag gjort något bra och berätta det. Min mamma sken upp som en sol för mig när jag lyckats med saker 🙂 Alltså jag vet inte om jag är konstig men känner att jag skulle behöva något sådant i mitt liv idag, fast jag är vuxen… Idag rullar liksom bara livet på och ingen ser mig…

Reply
Charlotta 15 maj, 2016 - 19:50

Den sortens bekräftelse man får som barn är det väldigt få som får uppleva som vuxen, och även de som får det, som stjärnor inom sport, film, musik och liknande, är inte alltid lyckligare för det. Bekräftelse är lite som en drog, det går aldrig att få tillräckligt för att må så bra som man önskar, man vill alltid ha mer. Det är därför det är så viktigt att kunna bekräfta sig själv, att själv se sin storhet och ge sig uppmärksamhet för sina framgångar. Även om det i stunden känns skönt att få bekräftelse utifrån så är det när du kan ge dig själv den bekräftelse du behöver som du verkligen är i din kraft.
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI