Home Personlig utveckling 21 dagar är (nästan) allt som behövs

21 dagar är (nästan) allt som behövs

by Charlotta

När man vill något men inte riktigt förmår genomföra det brukar man säga att ”anden är villig men köttet är svagt”. Det är ett citat som fungerar väldigt väl just när det handlar om förändringar, för hur många är det inte som har bestämt sig för att sluta äta godis, sluta, röka, börja motionera, börja spara pengar, sluta shoppa osv gång på gång på gång och verkligen menat det varenda gång men ändå inte lyckats genomföra det?

För det är ju inte så att man inte vill ändra på sina dåliga vanor, det är ju bara så in i baljans svårt att göra det! Och när man sen börjar tänka på att det är en livslång förändring och att man aldrig mer ska få äta en bit choklad eller röka en cigg eller shoppa bara för att det är kul eller att man i ur och skur måste ut och kuta tre dagar i veckan, ja då är det lätt att tappa modet och falla tillbaks i gamla vanor.

Och det är just där vi har nyckeln till framgång, ”gamla vanor”. Det som gör det så svårt att förändras är inte bara hur gott det smakar eller hur jobbigt det är utan en stor del av svårigheten är att just bryta vanor. Att sluta göra det där som man alltid har gjort, det som man förknippar med något trevligt, mysigt och som får belöningssystemet att dansa lambada av ren lycka. För visst ska man väl få unna sig när man sliter så hårt mellan varven? Ja, visst ska man få det! Problemet är sällan att man unnar sig något någon gång ibland, problemet är när unnandet blir vardag och vana.

Men hur gör man då? Om man verkligen vill sluta med något som tidigare varit en vana eller börja  med något som man önskar vore en vana, hur ska man göra för att orka med förändringen och skapa en ny vana?

Tricket är att inte tänka i för långa perioder och att till en början se förändringen som något tillfälligt, en prova på-grej som man gör bara för att se hur det är, men som inte är för resten av livet. Låt säga att du vill börja löpträna för hälsans skull och för att gå ner i vikt. Istället för att tänka att ”Nu ska jag börja springa tre gånger i veckan och det ska jag göra resten av livet.”, en tanke som skulle kunna få vilken ovan motionär som helst att ge upp redan innan man börjat, så tänk att ”Nu ska jag prova en månad hur det är att motionera regelbundet.”

Genom att formulera tanken på det viset så har du varit listig på två sätt. Även om du planerar att löpträna så säger du istället ”motionera” i en mer allmän form och därmed har du lämnat utrymme för att byta ut löpningen mot en rask promenad, ett yogapass eller ett par längder i simbassängen om löpningen av någon anledning inte skulle fungera någon dag. Om man är helt inställd på löpning så är det annars lätt att hamna i soffan när skorna skaver eller knäet bråkar.

Det andra är att sätta provperioden till fyra veckor eftersom det finns något av en magisk gräns vid tre veckor, en gräns där nya vanor plötsligt inte känns lika nya och svåra längre utan kropp och sinne börjar vänja sig vid och acceptera det nya. Så att sätta första målet till fyra veckor innebär att den första svåra puckeln är passerad och chansen är stor att det både har börjat kännas lite invant med den nya förändringen och att du börjat se och känna positiva resultat av att regelbundet röra på dig.

Så efter fyra veckor när din provperiod är slut så kan du se tillbaks och utvärdera hur du känner dig nu jämfört med för fyra veckor sedan. Chansen är stor att det inte var riktigt så jobbigt som du hade trott och att du är lite nöjd med resultaten så nöjd att du nog kan lyckas övertala dig själv till att köra en månad till, ”Bara för att se vad som händer”.

När du har sprungit (och kanske simmat och promenerat) tre gånger i veckan i två månader så kommer du med säkerhet att uppleva att du saknar den positiva känslan om du råkar missa något pass och det är inte längre så svårt att förlänga provperioden med ytterligare några månader. Och sedan några till och några till och utan att du riktigt tänkt på det som ett jobbigt och livslångt beslut så har du snart motionerat ett år och mår mycket bättre samtidigt som du skapat en ny god vana som det är ganska enkelt att bara fortsätta med.

Plötsligt känns livslångt motionerande inte som ett straff utan som en belöning. Så håll de 21 dagarna i minnet, för även om köttet är svagt så är anden inte bara villig utan även smart!

/Charlotta

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI