Home Personlig utveckling Betraktar du ditt liv eller lever du det?

Betraktar du ditt liv eller lever du det?

by Charlotta

Det finns ett gammalt talesätt som säger att ”För mycket och för lite skämmer allt.”. Det är alldeles sant och gäller inte minst när det kommer till vad man gör med sina tankar.

Lika bra som det är att analysera sitt liv så att man får större förståelse för sig själv och det som händer, lika illa är det när analyserandet går för långt och blir till ett ältande utan slut.

Risken är att man då fastnar i ett slags metaliv där man observerar livet istället för att leva det. Där man analyserar sina känslor istället för att känna dem, betraktar sitt interagerande med andra människor istället för att vara närvarande i mötet.

Man hamnar i ett läge där man ser sitt eget liv utifrån, som en film som spelas upp, men eftersom man befinner sig på utsidan så är man inte riktigt delaktig i det som händer och kan inte påverka det som man vill, utan istället kan man bara betrakta det som sker och ställas inför fullbortdat faktum.

Medan man är upptagen med att fundera över om det man känner är rätt eller fel, om man känner tillräckligt mycket i förhållande till situationens allvar och vad känslorna egentligen betyder, så springer livet en förbi.

Medan man förjupar sig i tankar kring hur man uppfattas av andra, vilken bild av sig själv man sänder ut och hur det kan tolkas eller misstolkas, så rinner tillfället en ur händerna.

Livet är till för att levas, inte betraktas. Analyserandet har inte ett självändamål utan är ett verktyg för att kunna leva mer och bättre. Alla mentala verktyg, känslomässiga metoder och alla själslig insikter är inte ursäkter för att låta bli att leva på riktigt.

De finns inte där som ett alternativ för att leva i nuet till fullo utan som en hjälp för att kunna göra det. De är inte slutmålet utan verktygen för att nå slutmålet. Att göra metalivet till det enda livet är att beröva sig själv på livsupplevelsen.

Livet levs inte genom att fundera på hur man lever livet. Livet levs genom att gå ut och prova sig fram, göra misstag, lära sig och försöka igen. Livet är minst lika mycket misstagen som framgångarna, men livet är inte att analysera och observera istället för att leva.

/Charlotta

6 comments

carin 4 maj, 2017 - 13:39

Hej Charlotta!
Som alltid när jag är lite vilsen i livet tittar jag in här och skriver ett par rader. Har i veckan avslutat en relation som varade i 2 månader och jag känner mig så otroligt dum som inte förstod att jag blev manipulerad. Jag undrar om du har någon kunskap/erfarenheter av manipulationsmetoden gaslightning?
Har läst på en hel del om ämnet och insett att personen jag gjorde slut med checkar av varenda punkt. Men hur vet man om en person medvetet manipulerar eller omedvetet gör det? Om det är på en omedveten nivå så är det ju betydligt svårare att vara arg och besviken på personen.
Exempel på hur han manipulerade mig.
– Överröst med smicker och komplimanger. Satte mig på en piedestal. Det var tydligt att jag var ”utvald”
– Skyndade fram relationen, bedyrade sin kärlek till mig på ett sätt som inte kändes sunt. När han sa att han älskade mig efter mycket kort tid så vaknade jag upp ur min bubbla och insåg att det inte var riktigt normalt.
– Skämtade på min bekostnad, kommenterade tex min dialekt och hur jag går. När jag inte skrattade fick jag höra att jag inte hade någon humor
-Vid bråk/diskussioner kunde han slänga ur sig saker och sedan 1 minut senare förneka att han inte sagt det vilket gjorde mig galen.
– Hävdade att jag överdrev eller var känslig för kritik när han kallade mig arrogant och oödmjuk eller att mitt beteende i någon händelse var ocharmigt
– Lovar att ”det aldrig kommer hända igen” att vi hade bråkat, jag måste bara släppa ner garden och lita på honom.
– Han undrar om alla middagar, promenader , mysiga stunder, buketten han gav mig (!) inte är värt något längre (nu när jag vill göra slut). Jag får en känsla av att stå i skuld.

Hade kunnat rabbla upp så många saker och när jag läser det nedskrivit så hör jag ju att varningstecken finns där. Magkänslan skriker nej men någonstans har jag ändå så svårt för att förstå att denna relationen som var så mysig, rolig och fylld med bekräftelse sannolikt hade vänt så småningom och jag hade tappar mitt självförtroende. Jag känner mig korkad som var så blind, trodde aldrig att jag skulle hamna i detta utan att märka det. NU förstår jag verkligen hur det går till när många kvinnor blir snärjda.

I övrigt en mycket stilig, karismatisk, rolig, charmig person som är otroligt intelligent och verbalt begåvad. Upplevs dock som arrogant, dominant och grandios emellanåt. Högt uppsatt position på sitt jobb

Det är få människor i samhället som är psykopater och jag tror inte att personen är en psykopat även om vissa drag finns där. Men man behöver kanske inte vara psykopat för att utöva medveten manipulation?
Om de medvetet manipulerar, betyder det att allt de gör är ett spel och för egen vinning eller kan de även ha verkliga känslor. Det känns så tragiskt att tänka att allt han sagt, alla fina ord bara var ett sätt att snärja mig som jag köpte. Hu! Glad att ha kloka vänner kring mig som uppmuntrar mig att avsluta detta illa kvickt.

Reply
Charlotta 4 maj, 2017 - 14:49

Hej Carin! Gaslighting är en engelsk benämning på psykisk manipulation och misshandel, samma sak som det vi oftast bara kalla manipulation och utförd av en manipulatör eller person med tydligt narcissistiska personlighetsdrag. Tråkigt att läsa att du råkat ut för en sådan man. En narcissist är sällan eller aldrig medveten om att det beteende han har är fel, så på ett sätt är han fullständigt omedveten. Han vet vad han gör men han anser inte att det är fel, han har rätt och alla andra har fel, så han är alltid utan skuld. Per definition. En sådan person går inte att förklara för eller tala tillrätta eftersom han vet att han alltid har rätt, och ju mer du förklarar desto djupare gräver du din egen grav i hans ögon.

Narcissism benämns som en personlighetsstörning av en anledning, men det är ett brett spektra, ett uns av narcissism är bara hälsosamt att ha, medan en utpräglad narcissist är omöjlig att leva med utan att själv gå under. Och de är nästan alltid snygga, intelligenta, karismatiska och älskade av omvärlden, för ingen ser verkligheten mer än den som står närmast. För honom var det inte ett spel, allting var äkta, känslorna var säkert äkta såväl som hans avsikter, men hans världsbild är en annan än din, och inte minst har han en väldigt speciell självbild där självinsikt och självkritik nästan helt saknas. Psykologerna är oense om en narcissist kan ”botas” eller inte, men den springande punkten är att personen själv måste vilja det, och sannolikheten för det är ju minimal eftersom de inte upplever att det finns ett problem. Skönt att du kom därifrån med själkänslan någorlunda intakt. ❤️
/C

Reply
Palle 4 maj, 2017 - 18:56

Gäller att hitta en balans mellan att leva livet och att stanna upp för att kolla om man är på rätt väg i rätt hastighet och med rätt sällskap.
I dagens samhälle verkar finnas två typer av människor, de som lever utan att betrakta/fundera samt de som betraktar och funderar utan att leva.
Intressant inlägg som förhoppningsvis får några att hitta balansen.

Reply
Charlotta 4 maj, 2017 - 19:55

Hej Palle, välkommen hit! Det ligger mycket i det du säger, jag gillar speciellt formuleringen ”de som lever utan att betrakta/fundera samt de som betraktar och funderar utan att leva”, även om det är lite tillspetsat.
/C

Reply
Mikael Oback Rohrbeck 12 maj, 2017 - 06:12

Hej,
Det känns som jag observerar alternativt betraktar livet mer än lever det; har även en vän som lider av samma fenomen. Grubblandet har gått till överdrift. Har du förslag på verktyg för att ta sig därifrån?

Hälsningar

M

Reply
Charlotta 12 maj, 2017 - 09:06

Hej M, välkommen hit! De första stegen är att bli medveten om det, vilket du är, och att vilja förändra det, vilket du vill. Så du är redan en bit på vägen. Resten är en kombination av mental träning och att tillåta dig att uppleva och känna saker. Det du ska träna på att dels att ta kontroll över dina tankar och inte låta dem kontrollera dig. Det är du som bestämmer vad du tänker, när en situation är färdiganalyserad så övergår det till grubblande och ältande, och där kan du sätta stopp och välja andra tankar. När det gäller dina känslor är din uppgift ganska mycket det motsatta, där behöver du släppa på kontrollen och tillåta dig att känna mer, det går inte att uppleva livet fullt utan om man inte tillåter sig att känna både de positiva och de negativa känslorna. Här är några inlägg som jag tror du kan ha nytta av i sammanhanget.
Tankekontroll från grunden
Två metoder för att sluta älta.
Mönster, mindfulness och meningslöshet
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI