Home Personlig utveckling Bli din egen bästa vän

Bli din egen bästa vän

by Charlotta

Om du behandlade din bästa vän på samma sätt som du behandlar dig själv, skulle din bästa vän fortfarande vilja vara vän med dig då? Skulle den personen se dig som en schysst kompis, någon som alltid står på din sida?

Det du tänker om dig själv, det du säger om dig själv, det du kräver av dig själv och hur du prioriterar när det gäller dig själv? Är du en riktigt god vän till dig själv eller är du en sån där som pratar bakom ryggen, som sviker så fort det tar emot lite och som egentligen inte går att lita på?

Det finns ingen som står dig närmare än vad du själv gör, ingen som känner dig så väl och som vet så intuitivt vad du behöver och mår bäst av. Om inte du som står dig själv närmast kan behandla dig själv riktigt väl, vilken förebild skapar du då för hur andra ska behandla dig? Om du inte i alla lägen kan lita på dig själv, vem ska du då kunna lita på? Om inte du ställer upp för dig själv, hur kan du då tro att någon annan ska göra det?

Om du inte redan är din egen bästa vän så kan du bli det från och med nu. Gör för dig själv vad du skulle gjort för någon annan i samma situation.

  • Om du är ledsen och känner dig nere. Trösta dig själv genom att tala om att allt kommer att ordna sig och att du alltid finns där för dig, oavsett vad som händer.
  • Om du har stött på problem och känner dig misslyckad. Säg att alla misslyckas ibland, det ingår i utbildningen, och påminn dig om alla dina styrkor, allt du redan har lyckats med och allt bra du gör dagligen.
  • Om någon talar illa om dig. Gör klart för personen att du inte accepterar att vederbörande sprider lögner om dig, och att det säger mer om den som säger det än vad det gör om dig.
  • Om någon behandlar dig illa. Stå upp för dig själv och tala om att den sortens beteende inte är acceptabelt, att du hade förväntat dig att vederbörande skulle ha bättre omdöme än att nedlåta sig till sådant, men att du nu när du sett personens rätta jag vet vem du har att göra med i fortsättningen.
  • Om du känner dig ensam. Påminn dig själv om vilken fantastisk människa du är och hur värd du är all kärlek. Pigga upp dig själv med något trevligt, något som du vet att du gillar, ta med dig själv ut på stan, eller på promenad, eller fika, eller på något annat trevligt och bestäm dig för att riktigt njuta av stunden.
  • Om du känner uppgiven och hopplös. Övertyga dig själv om att du verkligen har det som krävs för att uppnå dina drömmar, att alla har det motigt emellanåt men att det inte är en ursäkt för att ge upp. Försäkra dig själv om att det är de som reser sig ur hopplösheten gång på gång och som ger sig sjutton på att lyckas, som också står där som segrare en dag. Allt som krävs är engagemang och tillit.

Och kanske viktigast av allt, tala aldrig någonsin illa om dig själv, tänk aldrig någonsin illa om dig själv, och tvivla aldrig någonsin på din egen förmåga, att din vilja är tillräckligt stark för att ta dig dit du vill, och att du förtjänar allt det fantastiska livet har att erbjuda minst lika mycket som någon annan.

/Charlotta

5 comments

Elsa 20 februari, 2017 - 19:44

Hej!
Jag har tidigare bott ute på landet med mina barn och släkten nära runt mig. När barnen flyttat fick jag ett jobb i en större stad ca 12 mil bort. Jag kände att det var ett perfekt tillfälle att dels hoppa på ett nytt stimulerande jobb samt flytta till en ny stad och prova ngt nytt. Det kändes verkligen som en bra timing då jag hade jag behövde något nytt när barnen inte längre bodde kvar med mig. Jag är skild sedan länge. Även om jag trivs väldigt bra både i nya staden har nu bott här ett år och på jobbet så kan jag känna en väldig stor ensamhet som jag inte kände tidigare. Jag är aktiv i olika föreningar på kvällstid och har några vänner och kollegor sommjag hittar på saker med ibland. Vet egentligen inte varför jag känner så här. Det är som att jag tidigare hade tryggheten genom att ha de nära kring mig, mina barn samt att jag bodde nära föräldrarna. Ibland tänker jag att jag ev skulle flytta tillbaka igen men jag kommer inte närmare barnen för det då de bor på andra orter och jag kan ju intebygga upp en trygghet genom att som vuxen bo nära mina föräldrar. Jag har några vänner att hitta på något med på bägge ställena men jag är även själv mycket oavsett var jag bor, då mina vänner är i relationer. Jag tänker mera att det jag behöver göra är att bygga upp en inre trygghet och självständighet i mig själv. Tros du att jag är på rätt spår då och har du något bra tips på hur jag ska gå tillväga?

/ Elsa

Reply
Charlotta 20 februari, 2017 - 20:31

Hej Elsa! Ja, jag tror absolut du är på rätt spår. Jag tycker det var ett modigt val av dig att våga flytta, modigt att våga ta ett nytt jobb, att aktivera dig på olika sätt på din nya hemort och att inte fly tillbaka så fort det känns jobbigt utan fortsätta att se framåt. Den ensamhet du känner är nog något som du i alla fall till viss del får lära dig att leva med. Från att ha varit en del av en familj, och inte minst en behövd mamma, så har du nu bara ansvar för dig själv. Det är en stor förändring som tar tid att vänja sig vid. Själklart är du fortfarande behövd av dina barn och dina föräldrar, men inte på samma sätt som tidigare. Du har redan klarat av så mycket av den omställning det innebär att barnen flyttar hemifrån, kanske handlar den del som är kvar om att till fullo acceptera att detta du har framför dig nu är en annan typ av liv, och att det inte är relevant att jämföra med det liv du levde tidigare. Det har ännu bara gått ett år, och känslan av att sakna familjen kommer att minska efterhand som du finner dig mer och mer tillrätta i din nya roll. Så du gör helt rätt i att fokusera på det nya och på framtiden och inte låta dig dras tillbaka till det välkända och trygga, för det du saknar finns ändå inte kvar i den form du saknar det. Detta är en ny fas av livet för er alla, och enda sättet att göra det bästa av den är att fokusera här och nu och framåt.
/C

Reply
Elsa 20 februari, 2017 - 21:24

Det känns bra att du som ser det utifrån tycker att jag är på rätt väg.
Tack för ett bra och snabbt svar.
/Elsa

Reply
Andrea 23 juni, 2017 - 20:04

”Om någon talar illa om dig. Gör klart för personen att du inte accepterar att vederbörande sprider lögner om dig, och att det säger mer om den som säger det än vad det gör om dig.”

Hej Elsa
Jag bor i en liten stad, där grannen sen mycket länge talar illa om mig og min familj. Vad gör jag åt saken? Jag har konfronterat henne men hon skrattade bara åt mig.

Reply
Charlotta 23 juni, 2017 - 20:14

Jag vet inte om du egentligen skrev till Elsa eller till mig, men om det grannen säger är allvarligt och får konsekvenser för dig så kan det finnas grund att anmäla henne för förtal.
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI