Home Personlig utveckling Detta är vad som egentligen styr ditt liv

Detta är vad som egentligen styr ditt liv

by Charlotta

Dagens inlägg handlar om något som kan vara den mest livsomvälvande insikten som man kan få. Min förhoppning är att texten idag inte bara är något du läser och sedan glömmer igen utan att den får landa och slå rot i ditt inre.

Det hoppas jag i och för sig varje dag, men just den här gången känns det extra viktigt, kanske för att jag för egen del upplever just den här insikten som så fullständigt avgörande för min egen syn på livet, hur jag möter det som händer och vilken möjlighet jag har att påverka livet och till och med kunna kontrollera det.

Man kan lätt få bilden av att livet styrs av omständigheter, händelser, förutsättningar, framgångar, misslyckanden eller något annat utanför oss själva, men i själva verket är det bara en fasad. Bakom allt det finns något helt annat, mycket kraftfullare och mycket mer grundläggande, ditt liv styrs av dina egna känslor.

Allting du gör, allt du drömmer om och allting du fasar för grundar sig i känslor. Du köper grejor för att de får dig att må bra, du vill uppnå ekonomisk säkerhet för att det får dig att känna dig trygg och oberoende, du vill ha en partner för att känna dig älskad och värdefull, du vill att alla ska vara friska och må bra så att du ska slippa vara rädd, eller ännu värre drabbas av sorg.

Det fina med att drabbas av den här insikten är att man inser att det finns genvägar. Alla de där sakerna som man tror att man måste uppnå och ha för att bli lycklig och må bra är egentligen bara rekvisita, de har inget egenvärde utan är bara ett verktyg för att nå det riktiga målet som är en känsla.

Genvägen är att söka känslan direkt och strunta i att ta omvägen via sakerna. Varje känsla finns tillgänglig för dig vid varje tillfälle i livet, allt du behöver göra är att välja den och sedan träna dig på att känna den. Du har redan allt du behöver för att kunna hitta känslan, även om du inte har prylarna du tror du behöver för att kunna känna så.

Det fantastiska är att genom att finna känslan först och hålla fast vid den så ökar du också möjligheten för sakerna du vill ha att komma in i ditt liv, för då är du redan känslomässigt i rätt frekvens.

/Charlotta

10 comments

Hanna 6 maj, 2016 - 10:08

Underbart! Har sänt det vidare, att läsa igen och igen…
Hur hjälper man en person, god vän, som men ser är i depression? Inte har med sig detta du skriver, behöver en ögonöppnare? Det är skratt och glatt, men jag ser det på personens boende, det blir stökigare och stökigare hemma? Skrattfasad visas, men sjukdom visar något annat. En så underbart snäll och god person. Omtyckt. Kan jag göra något, ska jag göra något?

Reply
Charlotta 6 maj, 2016 - 12:37

Tack Hanna! 🙂 Och tack för att du vill föra de goda tankarna vidare, de som leder till en bättre känsla och ett bättre liv. Ofta behöver människor följa sin egen tidtabell och nå fram till en viss ”hållplats” innan de är redo att stiga av och hoppa på ett nytt tåg. Det du kan göra är att berätta för personen att du känner det som om personen kanske går igenom något jobbigt och inte mår så bra, och säga att du gärna lyssnar när personen är redo att prata om det och att du kanske till och med har några förslag som kan vara till hjälp.

Om ni har en nära relationen så du tycker att du kan ställa frågan utan att göra ett övertramt, så fråga gärna om du kan göra något rent praktiskt också. Jag vet av erfarenhet att man inte gärna ber om hjälp när man befinner sig på den mentala platsen, men om någon finns där och säger, ”Du, jag vet att det är jättejobbigt med de vardagliga sysslorna när man inte mår bra, och om jag får vill jag gärna hjälpa till. Vill du att jag går och handlar lite eller ska jag ta ett varv med dammsugaren?” Den lättnaden att slippa göra något av allt det som överväldigar kan vara oerhört befriande.
/C

Reply
Ida 6 maj, 2016 - 18:47

Otroligt intressant inlägg. Tror det är exakt såhär! Men vissa känslor är svårare än andra att ta genvägar till, själv sitter jag o väntar på adrenalinet och glädje som jag får när en viss kille hör av sig till mig. Det har inget med att känna sig älskad och trygg att göra (eller ja inser att det ju har med bekräftelse att göra) utan den där ”ruschen” som man kan få i livet. Det är svår känsla att skapa själv. Mitt humör påverkas i positiv riktning när personen ”jagar mig” och när det är tystnad så har jag en tendens att bli på mkt sämre humör.
Att på egen hand ta genvägar till känslorna låter enkelt, men hur gör man det i detta fallet? Jag behöver självklart inte denna kicken men det ger onekligen guldkant på vardagen…

Reply
Charlotta 6 maj, 2016 - 21:12

Tack Ida. Att på egen hand försöka åstadkomma den euforiska känslan av förälskelse tror jag är att begära för mycket av sig själv. Just förälskelse triggar igång hjärnans belöningssystem och frisätter stora mängder dopamin som framkallar ett lyckorus, fullt i klass med en drog. Att försöka åstadkomma det genom ren viljekraft är möjligen examenprovet i personlig utveckling men knappast ett bra ställe att börja. Känslor som tilfredsställelse, trygghet, lycka och egenvärde är betydligt mer lättillgängliga.
/C

Reply
carin 6 maj, 2016 - 22:27

”Genvägen är att söka känslan direkt och strunta i att ta omvägen via sakerna. Varje känsla finns tillgänglig för dig vid varje tillfälle i livet, allt du behöver göra är att välja den och sedan träna dig på att känna den”

Det funkar kanske på vissa känslor men inte på alla. Iaf inte på förälskelse eller eufori. Med tanke på hur mkt tid och energi just detta tar från många människor, att vänta på att någon ska höra av sig etc så är det ju lite tråkigt och inse att man inte kan träna på den känslan.

Reply
Charlotta 6 maj, 2016 - 22:52

Om du läste mitt svar till Ida precis ovanför så tog jag upp just förälskelse där. Förälsekelse är fövisso ett tillstånd av eufori, men det euforiska tillståndet är också ett kortvarigt sådant. Vanligtvis så varar det några veckor eller månader, ibland om man har tur kanske upp till trygt ett år, men sedan blir det för ansträngande för kroppen och man lämnar förälskelsen och går in i den lugnare kärleken. Ja, det finns människor som blir så höga av förälskelseruset att de kräver det regelbundet och därför inte stannar i en relation speciellt länge innan de söker en ny förälskelse, men jag tror knappast att det är det som de flesta människor strävar efter.

Jag tror istället att det är kärlek de flesta längtar efter, för medan förälskelsen förvisso är berusande så är den också oroande, osäker, plågsam, krävande och utmattande, medan kärleken är trygg, bekväm, närande, omtänksam och vilsam, och betydligt mer harmonisk att leva med i långa loppet. Och känslan av kärlek är definitivt möjlig att ta en genväg till.
/C

Reply
Anne :-) 9 maj, 2016 - 22:29

Så bra skrivet. En bra påminnelse!

Reply
Charlotta 9 maj, 2016 - 22:52

Tack Anne! 🙂
/C

Reply
Cajsan 14 maj, 2016 - 23:26

Ett så viktigt inlägg! Tog fasta på de sista raderna: ”Det fantastiska är att genom att finna känslan först och hålla fast vid den så ökar du också möjligheten för sakerna du vill ha att komma in i ditt liv, för då är du redan känslomässigt i rätt frekvens.”

Det sägs att det inte räcker inte med positivt tänkande, affirmation eller visualisering utan man måste försöka skapa KÄNSLAN av det man önskar sig här i livet för att det man vill uppnå ska förverkligas. Ju oftare man kan försöka befinna sig i KÄNSLAN desto närmare målet är man. Frekvenserna kalibreras. Lättare sagt än gjort, men jag fick ett tips. Om att börja dagdrömma…

Jag försöker hitta stunder att ”låtsas”. Några minuter här och där för att dagdrömma en stund, även om verkligheten ser helt annorlunda ut. Jag dagdrömmer om det jag vill ha i mitt liv. Jag lever mig in i det och KÄNNER vad härligt det är och vad lycklig jag är, även om det bara är en liten stund.

Försöker också medvetet stänga av allt som maler och inte är bra genom att små stunder fokusera på det goda och sköna i tillvaron. Att emellanåt KÄNNA glädje och tacksamhet för det lilla. Alltid finns det nåt. Kan vara gula maskrosor som lyser så vackert längs dikesrenen på väg till jobbet. Eller över ett vänligt och trevligt bemötande av en medmänniska. Då liksom stannar jag upp en kort stund och KÄNNER mig glad och tacksam.

Tror på att samla så många stunder som möjligt och att det faktiskt kan vara en väg framåt till det man vill ha…

Reply
Charlotta 14 maj, 2016 - 23:55

Tack för dina tankar Cajsan, det du beskriver är det som kallas attraktionslagen, men det vet du säkert redan.
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI