Home Personlig utveckling Från hopplöshet till hopp

Från hopplöshet till hopp

by Charlotta

Det börjar med att du en dag inser att du inte kan ha det så här längre. Det är inte rimligt att den bästa tiden på dygnet är när du sover och drömmer, och att det varje morgon gör dig ledsen att vakna till den riktiga världen.

Du tänker att det omöjligt kan vara meningen att varje timme och varje dag ska vara en kamp att ta sig igenom, och varje händelse och uppgift ytterligare en börda. Det är bara inte möjligt att det är så livet ska vara.

Så länge nu har du tänkt att det måste bli bättre snart, att om du bara håller ut lite till så blir det bättre. Men det har inte blivit bättre, det har bara blivit sämre, och den enda positiva känsla som fanns kvar, den om att det skulle bli bättre, skrumpnar ihop till ett svart hål den också och kvar finns bara mörker.

Det är då du ser dig omkring på människorna, på solen, träden, husen, allt liv och all rörelse, du hör fåglarna och känner luften du drar in genom näsan och ner i lungorna, och du tänker att om allt detta existerar på utsidan så finns det inte en chans att det är meningen att det bara ska existera hopplöshet på insidan.

Så du bestämmer dig för att nu får det vara nog, om inte det goda i livet kommer till dig när du som bäst behöver det så kommer det aldrig att komma av sig själv. Det kanske inte är så det fungerar, det är kanske inte ditt jobb att sitta och vänta och få det serverat utan det kanske istället är ditt jobb att se till att skapa det goda, både för dig själv och för andra.

Tänk om det faktiskt är så att meningen med ditt liv är att göra en insats för att skingra hopplösheten och skapa mer hopp i världen, inte att vänta på att någon annan ska göra det åt dig. Det skulle ju kunna vara därför inget positivt har hänt, allt väntar på dig.

Du bestämmer att det är värt ett försök. Från och med nu ska du aktivt försöka hålla alla negativa tankar på avstånd och inte tänka på framtiden, du ska fokusera på nuet och anstränga dig för att se och uppskatta allt positivt och fint omkring dig och att vara tacksam för det du trots allt har.

Du börjar titta ordentligt på människor, träd och fåglar och konstaterar att de är fina, men samtidigt känner du dig precis lika nedstämd och ledsen som tidigare. Men du fortsätter ändå. Du bestämmer att du ska hitta en positiv sak med varje dag, någonting som faktiskt är rätt okej och som du uppskattar, något som kunde varit sämre eller som kunde vara förlorat.

Du börjar hitta inte bara en sak utan flera bra saker varje dag. Det dyker upp en tanke om att du skulle kunna undvika en del av de situationer som du vet får dig på dåligt humör och istället söka dig till det som brukar få dig på lite bättre humör. Så du provar det och efter ett tag kommer du på dig själv med att titta på en blomma och faktiskt uppskatta den på riktigt.

Så du fortsätter att leta efter positiva saker att engagera dig i och att undvika det negativa, och sakta men säkert blir det lättare och lättare att se det vackra och att vara tacksam för det du har, inte bara det du äger utan också för den du är, de förmågor du har och de erfarenheter du har gjort, för det du får uppleva och för dem du får möta.

En morgon när du vaknar upptäcker du att du ser fram emot dagen istället för att bara längta tills du får gå och lägga dig och somna igen. Utan att du märkte det har hoppet smugit sig in genom dörren och flyttat in hos dig.

Livet är långt ifrån perfekt men stunden just nu är bra och du är tacksam för den. Även om du inte tänker så mycket på morgondagen så litar du på att allt kommer att ordna sig, för innerst inne vet du att livet är gott eftersom det är ditt jobb att se till att det blir så, och du har alla avsikter att göra ett bra jobb.

/Charlotta

12 comments

Johanna 26 februari, 2017 - 15:26

TACK! För att du delar med dig av det här! 🙂

Reply
Charlotta 26 februari, 2017 - 15:36

Väl bekomme, och välkommen hit! 🙂
/C

Reply
A 27 februari, 2017 - 15:20

Ytterst märkligt att du skrev det här nu, för jag har verkligen känt mig vissen både fysiskt och mentalt den sista tiden.
Jag har legat sömnlös i flera nätter i sträck, haft problem med magen, känt mig trött och less på allt och inte haft ork
till någonting. Inte haft någon matlust, inte varit ute, jag har saknat all kraft till det minsta lilla. Så tack 🙂 för den vackra beskrivningen,
om hur hopplöst och tvivelaktigt allt i livet kan vara ibland 🙂

Reply
Charlotta 27 februari, 2017 - 16:17

Väl bekomme, hoppas du mår bättre snart. 🙂
/C

Reply
A 28 februari, 2017 - 09:56

Tack 🙂 mår lite bättre idag, men det känns segt och det stämmer med mitt årshoroskop. Som säger att det blir bättre i mitten på mars 😉

Reply
Charlotta 28 februari, 2017 - 12:17

Aha, så du har fått ställt ett horoskop, vad spännande! Känns resultatet som ett stöd och en inspiration?
/C

Reply
A 1 mars, 2017 - 07:16

Jag tycker att det känns både som ett stöd och att det är inspirerande, tycker att det stämmer ganska väl med min personlighet också.
Är en utpräglad vattuman i dess rätta bemärkelse. Vissa människor säger att de har lite svårt att förstå sig på mig, ha ha 🙂 och jag har förståelse för det, men jag dömer inte andra människor – jag är snarare en väldigt nyfiken person på andra människor, flexibel och tillmötesgående 😉 m.m….

Reply
Charlotta 1 mars, 2017 - 09:40

Härligt att höra A! 🙂
/C

Reply
T 4 mars, 2017 - 10:16

Hej, Jag undrar om du har något tips. Är på en arbetsplats där bl a chefen ibland uppför sig väldigt illa…talar om vad han tycker (alltid negativt), kommer med gliringar och nålstick och kan vara hygglig däremellan. Jag förstår inte detta. För ett tag sen t ex, dömde han ut mig i min yrkesroll, att jag inte kunde så mycket ”och kanske borde ägna mig åt något annat.” Han såg att jag blev ledsen och jag tror att han behöver en slasktratt. Sen verkade han må utmärkt, när han fått ösa ur sig sin skit. Kan tillägga att jag är en person som alltid nästan blivit trampad på. Vet inte vad jag gör för fel, men verkar inbjuda till att många människor kör med mig och utnyttjar mig.

Reply
Charlotta 4 mars, 2017 - 11:18

Hej T! Det låter som att du har råkat ut för en chef som egentligen inte borde ha personalansvar. Behandlar han alla så här eller är det bara dig? Finns det någon chef över honom? Det första jag tycker du ska göra är att ta upp det med honom, säg att du har något du vill prata med honom om och boka en tid som passar honom så han inte har bråttom någonstans. Berätta hur du upplever situationen, men var noga med att göra det på ett objektivt och tydligt sätt utan att bli känslomässig eller ta på dig offerrollen. Tänk dig hellre att det är du som ger honom återkoppling på hur han fungerar som chef och att det finns områden som han behöver förbättra. Förhoppningsvis inser han sitt misstag och förändrar sitt beteende. Om det inte sker så kan en annan väg vara att gå förbi honom och ta upp problemet med hans chef. Beroende på hur stort problemet är kan du också överväga att kontakta en facklig representant för att få råd den vägen.

När det gäller ditt mönster av att bjuda in människor att behandla dig illa så är det något du kan se över och börja jobba med på egen hand. Och ur ett större perspektiv så är det kanske så att den jobbiga chefen finns i ditt liv för att du en gång för alla ska lära dig att se ditt eget värde och stå upp för dig? Följ spåret bakåt tills du hittar orsaken till att du en gång bestämt dig för att du är mindre värd än andra och att du får räkna med att bli illa behandlad. Se på den situationen med de klokare ögon du har nu och ändra på din tolkningen av vad som hände då. Du är precis lika mycket värd som alla andra, inklusive chefen, men du måste vara den första som uppmärksammar det värdet, du måste behandla dig själv väl och med respekt och kärlek, för att andra ska följa efter.
/C

Reply
T 10 mars, 2017 - 13:29

Tack, mycket att fundera över. Kram

Reply
Charlotta 10 mars, 2017 - 14:26

Tack för att du läser, kram!
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI