Home Personlig utveckling Hur ändrar man på sitt liv?

Hur ändrar man på sitt liv?

by Charlotta

Känslan av att sitta fast i sitt eget liv kan vara väldigt skrämmande och obehaglig och det är många som känner det som om det är fel på det mesta livet. Det är fel på relationen eller så har man inte ens någon relation trots att man skulle vilja, det är fel på jobbet som är tråkigt eller får en att må dåligt men att det inte finns några alternativ, det är fel på ekonomin som är ansträngd och inte lämnar utrymme åt någonting mer än det allra nödvändigaste och absolut inte åt några stora livsförändrande beslut, och det är fel på sociala livet och fritiden som antingen bara gör ont eller fullständigt lyser med sin frånvaro.

Andra delar i grunden samma upplevelse men tolkar det istället som att världen är som den ska vara och att det istället är de själva det är fel på, att de inte är tillräckligt intressanta, inte tillräckligt attraktiva, inte tillräckligt unga eller gamla, inte tillräckligt sociala eller ständigt plågade av ohälsa. Grundproblemet är i båda fallen detsamma, att livet skaver och man inte vet varför, men symptomen visar sig på olika sätt, i det ena fallet skyller man på andra och i det andra skyller man på sig själv. I båda fallen blir man djupt olycklig.

Även angreppssättet för att försöka komma till rätta med problemet kan delas upp i två olika alternativ. I det ena fallet försöker man ändra på omvärlden, man byter jobb, bryter upp från relationen för att leta rätt på någon annan att dela livet med, skaffar en ny hobby eller köper en massa saker (gärna dyra) för att skapa en ny värld åt sig själv. I det andra fallet ändrar man på sig själv, man går på diet, börjar träna regelbundet, ändrar frisyr, köper nya kläder och nya skönhetsprodukter, allt med outtalade löften om att vara livsförändrande.

Det som sedan händer är att efter den första tidens uppenbara variation från det välbekanta kommer så småningom vardagen ikapp igen och känslan av att sitta fast i livet återkommer, trots det nya jobbet, den nya partnern, den dyra bilen eller det långa, blonda löshåret. Man har gjort en gigantisk och ofta mycket kostsam resa som skulle förändra livet till något glatt, meningsfullt och njutbart men upptäcker istället att man är kvar på precis samma ställe fast i ny kostym och med mindre pengar på kontot.

Om den första känslan av att sitta fast i livet var jobbig så är den här, upprepade versionen i det närmaste outhärdlig. Får man inte lov att vara lycklig? Är det meningen att livet ska vara ett enda långt lidande med besvikelse på besvikelse och misslyckande på misslyckande? Går det överhuvudtaget att vara lyckligt och hur gör man i så fall för att hitta ett ett ”själv” man verkligen trivs med och ett liv som man kan fortsätta att brinna för och njuta av trots att åren går?

Vi människor är så hårt tränade i att fokusera på det materiella och det fysiska att de flesta inte ens är medvetna om att det finns en helt annan dimension till livet, den dimension där allting tar sin början och som är det som konkret skapar våra liv så som vi upplever dem. Den yttre världen är endast en reflektion av det som händer på insidan. Oavsett vilka yttre förhållanden vi lever under så är det våra tankar, våra förväntningar, vår världsbild och vår övertygelse som bestämmer hur vi upplever livet.

Även om man ändrar på alla yttre attribut, flyttar till annan ort, gifter om sig, byter jobb, går ner i vikt, äter hälsosamt, tränar varje dag, osv, osv så kommer ingenting att verkligen förändras om man fortsätter att känna samma känslor, baserade på samma tankar, baserade på samma världsbild och samma övertygelse.

Det enda sättet att verkligen få till stånd en förändring i livet är att ändra på de inre förutsättningarna, att förändra sin övertygelse och sin världsbild så att man börjar tänka andra tankar och därmed börjar att uppleva andra känslor. Förändringen börjar med att man ändrar på är sina rädslor, sitt dömande, sitt hat och sina tolkningar av det man upplever i vardagen.

Kanske behövs det ändå vissa yttre förändringar för att livet ska bli så som man önskar, men det vet man inte förrän man har börjat förändra det inre livet så att man med säkerhet vet vem man är och vad man vill när man inte ligger i ständigt krig med sig själv och sitt liv.

/Charlotta

10 comments

Hanna 5 maj, 2019 - 11:05

Som Byron Katie säger: Älska livet som det är.
Ett härligt råd, tycker jag. ☀️😊

Reply
Charlotta 5 maj, 2019 - 11:15

Mycket bra råd.
/C

Reply
Ann-Sofi 5 maj, 2019 - 17:24

Tack för en jättebra text som betyder såå mycket!

Reply
Charlotta 5 maj, 2019 - 18:08

Roligt att den är till hjälp. ❤️
/C

Reply
Vild 6 maj, 2019 - 12:14

Hej! Tack för en superblogg. Undrar nu hur man ska göra för att ändra sina föreställningar? Rent konkret? Har syskon som (jag) tycker har svikit mig (försöker göra mig arvlös) och föräldrar som inte också har svikit och inte alls förstår vem jag är. (Varför bryr jag mig ?) Vill bara sluta bry mig om deras åsikter om att jag inte lever ett typiskt Svensson liv. (vilket anses ”fel”) Eller dessa orättvisor mellan syskonen. Vill inte tänka mera negativa tankar och ”straff” om dessa människor. Vill kunna släppa taget utan ilska och fokusera på mina barn istället, och annat som jag älskar. Tröstar barnet inom mig, som inte får uppmärksamhet, inte duger som hon är och alltid kommer i andra hand. Men detta tema återkommer, kanske har jag för bråttom? Eller finns det något mera, något jag glömt för att bryta detta mönster. ? Dagligen (så gott som) gör jag något konkret i min inre värld eller gör reiki, men det är svårt tycker jag, att nå fram till sig själv, kanske har jag väldigt stark mur som skydd fortfarande kvar, hur ska jag veta? <3 <3

Reply
Charlotta 7 maj, 2019 - 08:21

Hej Vild, välkommen hit och tack för berömmet! Ursäkta att ditt inlägg fick vänta på godkännande, av någon anledning fick jag ingen avisering om det. Det du ska fokusera på är att börja ändra på dina tankar. Jag vet att det kan kännas som en omöjlig uppgift när man befinner sig i en besvärlig situation, det känns som att allting jobbigt och tråkigt som händer runt omkring triggar igång tankarna och att man själv inte har någon möjlighet att påverka hur tankarna går. Detta är dock ett missförstånd, det är alltid man själv som bestämmer vilka tankar man tänker, antingen genom att aktivt välja dem eller genom att släppa kontrollen över dem och låta den härja fritt. I praktiken innebär det senare alternativet ofta att man låter andra människor bestämma vilka tankar man tänker och så ska det naturligtvis inte vara, det är direkt farligt för ens hälsa och välmående att ge andra människor den kontrollen över de egna tankarna eftersom det är tankarna som styr hur du mår både psykiskt och fysiskt och också hela livet.

Är man ovan att bestämma över sina egna tankar känns det till en början som en omöjlig uppgift, men det gör det att springa ett maraton också om man aldrig tränat tidigare. Man får alltså börja i det lilla och träna sig bättre och man har verkligen allt att vinna. Så länge man inte kontrollerar sina egna tankar har man inte en chans att kontrollera sitt liv. Börja med att välja bättre tankar så ofta du kan, när en negativ tanke dyker upp tar du ett mentalt steg tillbaka och tittar på den, vad den egentligen står för och betyder, och så skruvar du och vrider på den för att se den ur olika vinklar och ljus tills du hittar ett perspektiv som känns mindre negativt och lättare att tåla. Bry dig inte om om din hjärna skriker ”Men det är ju inte sant!”, hjärnan är ett vanedjur och hatar förändringar, den trampar helst vidare i samma gamla hjulspår som den alltid gjort. Det du gör nu är att träna den i att skapa nya hjulspår som du bestämmer och som är mer gynnsamma för dig. Efterhand kommer du att upptäcka att det verkligen finns andra sätt att förhålla sig till allting i ditt liv utan att det känns som lögn, sätt som gör att det blir mycket lättare att leva och gör att du kan lämna problem och besvikelser bakom dig och leva i nuet istället. Jag har skrivit mycket om tankekontroll och mental utveckling här på bloggen så botanisera gärna bland de inläggen. ❤️
/C

Reply
Vild 23 maj, 2019 - 21:05

Hej! Tack för svar. Jag tränar varje dag men som du säger det är lätt att låta tankarna vandra iväg själva. Brukar ofta söka i din blogg efter något som undrar över eller behöver hjälp med. Bäst! Men hur är det med det sårade barnet? Ska inte de tankarna följas och se var de kommer ifrån för att kunna helas? Lite förvirrad ibland, känns som det är så svårt eller att jag gör fel och därför inte kommer vidare….

Reply
Charlotta 23 maj, 2019 - 21:28

Du kan använda dig av metoden om det sårade barnet som ska helas om du tycker att det känns meningsfullt och hjälper dig, men det är inget som måste göras för att du ska kunna läka och må bra. Du kan istället fokusera på nuet och läka dig själv där du är, båda delar kommer att ha samma effekt eftersom läkningen handlar om att återupptäcka dig själv och vem du egentligen är.
/C

Reply
Anna 4 juli, 2019 - 18:34

Hej!
Jag läste ditt inlägg ”fyra tecken på att du är på fel väg” och allt stämde in precis på mig. Jag sökte mig också till den typen av hjäpl eftersom att hela mitt liv känns fel. Jag tror att jag vill lämna min relation, men jag blir så osäker på om det bara är jag som behöver ”rätt till min insida”. Jag är inte lycklig, men vet inte om det är relationen eller omständigheterna i mitt liv. Vilka frågor kan jag ställa mig själv för att få klarhet?

Reply
Charlotta 4 juli, 2019 - 19:40

Hej Anna! Om du föreställer dig den person du vill bli, den Anna du kommer att vara när du har kommit en bit på vägen i din personliga utveckling, skulle den Anna då välja den person som du har en relation med idag? Har personen de karaktärsdrag, de personliga kvaliteter, de intressen och värderingar som ditt framtida Anna vill leva resten av sitt liv med och kanske bilda familj med?
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI