Gårdagens utmaning är en välbekant övning för min del och därför gick det som smort hela dagen och övningen fungerar trots att jag gjort den så många gånger. När jag får höra att jag är fantastiskt och att någon tycker om mig så blir jag glad, även om det är jag själv som säger det, knepigt eller hur? Jag log snällt mot min spegelbild, var noga med att leendet nådde ögonen och inte bara satt påklistrat på munnen, sa till mig själv att jag är fantastisk och att jag tycker om hela mig och menade det jag sa till i alla fall 90%. För hur gärna jag än vill så finns det en liten del av mig själv som jag ännu inte kan säga att jag tycker om, men det är mycket bättre nu än vad det har varit så jag nöjer mig med det så länge och jobbar vidare med de sista 10%? Hur gick det för er?
Dagens utmaning kan ni läsa mer om här.
/Coachen
4 comments
Upptäckte att jag sällan tittar i spegeln… De gånger jag gjorde det igår stannade jag upp och pratade med mig och talade om vilken fantastisk människa jag är 😉
Härligt Ann-Christin! 🙂 Får jag fråga om du kände någon reaktion?
Jodå, det kändes bra. Kanske ska försöka tänka så varje morgon… En liten lapp vid spegeln som påminnelse behövs nog 😉
Insåg även jag att jag sällan tittar på mig själv i spegeln, det blir på morgonen och sen på kvällen. Vid de två tillfällena berätta jag för mig själv om vilken fantastisk person jag är ;).