Home Personlig utveckling The Bachelor

The Bachelor

by Charlotta

Japp, jag kan lika gärna erkänna det direkt, jag följer The Bachelor, och även den kvinnliga motsvarigheten, och jag gör det med förtjusning och engagemang. Det är något speciellt med att få följa med och vara en fluga på väggen på en resa där två personer finner varandra och ljuv musik uppstår.

I flera säsonger har det förekommit att tjejer (eller killar) som blivit utlsagna relativt tidigt i serien har blivit alldeles förkrossade när de mist chansen att bli den som the bachelor till slut väljer. Ofta blir dessa tjejer häcklade och förlöjligade med motiveringen att de ju knappt känner killen än och att de knappt har umgåtts något med honom så hur kan de bli så upprörda av att bli utslagna, det är ju inte precis som om de förlorar något för de har ju aldrig haft honom. Och visst är det så, de förlorar något som de aldrig haft så det borde inte vara en speciellt svår förlust, men ändå blir de förtvivlade. Hur kan det vara så? Är de instabila psykfall hela bunten eller vad handlar det om?

Det här är något som självklart inte bara förekommer i dejtingserier på TV utan som förekommer precis lika ofta i vanliga livet och sannolikheten är stor att du till och med själv har upplevt det i något sammanhang. Det behöver inte handla om förlusten av en partner du aldrig haft utan det kan lika gärna vara ett jobb eller en bostad som du inte fick eller kanske en resa som blev inställd. När man planerar för något, oavsett om det är ett nytt jobb, en ny bostad, en resa eller en dejt så tenderar fantasin att skena iväg med en och man tänker inte bara på själva jobbet eller personen utan man går vidare i tankarna och tänker på hur livet skulle kunna bli om man får just det jobbet eller den lägenheten eller om man kommer iväg på just den resan. När det handlar om en potentiell äkta man så finns det förutsättningar att i tanken måla upp ett helt liv tillsammans redan innan man har träffats. Tänk om han är den rätte, tänk om han friar, då ska jag gifta mig och vi ska skapa ett liv tillsammans, vi ska ha barn och hund och hus och vi ska resa bort över nyår varje år och vi ska ha mysiga hemmakvällar och trevliga fester som alla vill komma på och jag behöver aldrig mer gå själv på fest eller sitta ensam en lördagkväll och mina föräldrar slutar klaga på att jag är singel och att de inte har några barnbarn och när vi blir gamla så ska vi ha en liten stuga vid havet där vi ska sitta på verandan och dricka kaffe på eftermiddagarna och så vidare i all oändlighet. Alla dessa förväntningar och förhoppningar kan skapas och upplevas som väldigt verkliga och fullt realistiska redan innan man har lärt känna en person ordentligt, till och med innan man har träffats medan man bara har hört talas om någon.

Vad som då händer när relationen tar slut eller det aldrig blir något är att man förlorar drömmen om vad som kunde ha blivit mer än att man förlorar just The Bachelor, och att det är sorgen efter drömmen som gått i kras som gör personen ledsen och förtvivlad. Så det hela är inte så konstigt och det rör sig inte om knepiga personer som reagerar så, utan det handlar helt enkelt om människor med starka förhoppningar och livlig fantasi som precis fått sina drömmar krossade.

/Coachen

DSC01213

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI