Home Personlig utveckling Tradition och trygghet som hinder för utveckling

Tradition och trygghet som hinder för utveckling

by Charlotta

 

Har vi låtit traditionen blir vår trygghet? Och har i och med det också allting som inte ingår i vår tradition blivit farligt och något som vi måste skydda oss mot?

De flesta av oss kan nog utan någon längre tankepaus hålla med om att traditioner skänker trygghet, det invanda, hemtama och välkända gör att vi känner oss trygga. Tryggheten å sin sida är det som får oss att våga slappna av och tro att allt är bra, eller kommer att bli bra.

Baksidan av det är något som vi upplever allt oftare nuförtiden, det nya, främmande och okända gör oss otrygga, får oss att känna oss osäkra, utsatta och sårbara. Det man inte känner till kan lika gärna vara farligt som ofarligt, och om det hotar det välkända så hotar det indirekt vår trygghet.

Detta är inget nytt, men det är en sanning som ofta kommer i skymundan när situationer ställs på sin spets. Varför är det så svårt att prova något nytt, varför känns det så farligt att välja en alternativ väg? Varför blir reaktionerna så häftiga inför det som känns främmande, varifrån kommer ilskan och hatet? Svaret stavas otrygghet.

”Tradition becomes our security, and when the mind is secure it is in decay.” har den indiske filosofen Jiddu Krishnamurti sagt.

”When the mind is secure it is in decay.” – ”När hjärnan känner sig trygg befinner den sig i sönderfall.”

Starka ord, men kan det vara så? Kan det vara så att när vi känner oss trygga slutar vi att utvecklas, vi går in i ett bevarandetänk och ett förvaltningsagerande och tänker att ”jag är trygg nu och allt är bra så det är bästa att jag stänger dörren för allt annat.

Och med det stänger vi ute alla tankar som är nytänkande, utmanande eller ifrågasättande, eller på annat sätt grunden för utveckling, och därmed också alla möjligheter för framsteg.

Det som är stängt för all nytt, och inriktat på att bevara det som är precis så som det är blir snabbt bakåtsträvande istället, och att sträva bakåt när världen rör sig framåt är detsamma som sönderfall.

Så hemligheten för att låta hjärnan fortsätta att utvecklas är att våga sig utanför sin trygghetszon, att våga göra avsteg från sina egna traditioner för att testa nya alternativ, nya tankar, nya vägar, och kanske någon annans traditioner. Även om det till en början känns ovant och otryggt.

/Charlotta

2 comments

Simone 28 november, 2016 - 20:24

Hur ser du på att fortsätta vara vän med en kk som började som vänskap, övergick till kk och nu enbart är vänskap igen? Trygghet och bevarande eller utveckling?

Reply
Charlotta 28 november, 2016 - 20:40

Jag ser inga problem med det, så länge det är vad båda vill och ingen använder vänskapen som snuttefilt för att slippa gå vidare och träffa någon som kan bli en seriös kärleksrelation, eller för att hindra den andra personen att göra det.
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI