Home Charlotta Hur får man det perfekta äktenskapet?

Hur får man det perfekta äktenskapet?

by Charlotta

När jag var barn bestämde jag att jag skulle gifta mig när jag var 25 år, vilket jag då tyckte var sent men jag tänkte att jag ville ha lite tid för mig själv som vuxen först och hinna utbilda mig, så jag tyckte det var en lagom ålder. När jag blev 25 var jag inte i närheten av att vilja gifta mig och kände ingen stress överhuvudtaget inför tanken på att vänta tills andan föll på.

Vid 35 hade jag fortfarande ingen stress att gifta mig men andan hade väl i viss mån fallit på, problemet var bara att det inte fanns några lämpliga kandidater till äkta man. Med det menar jag absolut inte att det var brist på trevliga och attraktiva män i mitt umgänge, tvärtom det fanns massor, och inte heller saknade jag erbjudanden.

Det som saknades var en känsla som sa mig att det var rätt man, att det var en man som jag helhjärtat kunde älska och älskas av och med vilken jag kunde bygga en relation som hade förutsättning att inte bara hålla livet ut, utan också att glädja, inspirera, utmana och tillfredsställa oss båda för resten av våra liv.

För många räcker det med att få vissa delar tillfredsställda i ett äktenskap, att kanske få den ekonomiska och fysiska tryggheten, eller att få passa in i det sociala sammanhang man vill tillhöra, eller att få en föräldrapartner till sina framtida barn eller att helt enkelt bara slippa att vara ensam. Det är inget fel i att resonera så för alla har sin egen väg att följa, men jag var inte beredd att göra det. Jag ville ha allt för alltid och kunde jag inte få det föredrog jag ingenting alls.

Ju fler år som gick desto mer förstod jag hur viktig den själsliga och sinnliga kontakten var för den relation jag ville ha. En gemensam världsbild och livsåskådning, medvetenhet, självinsikt och en naturlig önskan att fortsätta utvecklas, inte bara mentalt utan framförallt själsligt, och även att vi delar önskan att leva ett liv som kretsar kring att förändras och förändra till mänsklighetens och planetens bästa.

Men det var inte förrän jag läste den alldeles fantastiska och unika boken Jesus: My autobiography av Tina Louise Spalding som jag verkligen förstod det jag hela tiden hade känt intuitivt. Det var först i bokens delvis kontroversiella men samtidigt självklara berättelse som jag såg hela bilden av det som jag tidigare bara känt effekterna av.

Relationer och äktenskap är inte på något vis bokens huvudtema men samtidigt en naturlig förlängning och tillämpning av allt den handlar om. Jag kan säga att jag inte var samma person när jag läste sista sidan som när jag läste den första och förändringen var på alla sätt mer fantastisk än jag kunnat önska och hoppas på.

Bokens svar på frågan hur det ideala äktenskapet ser ut inleds med detta konstaterande: ”If you do not know who you are, if you do not know what you are, and if you do not know where you are, then you should not be marrying anybody.”

För att kunna skapa det ideala äktenskapet eller överhuvudtaget en relation som växer och blomstrar till bådas bästa behöver man själv må bra, eller som boken uttrycker det: ”You must feel good about what you are, and you must feel good about where you are, and you must feel good about who you are.”

Att ta reda på vem man är, vad man är och var man är och att dessutom lära sig att må bra i den insikten är för de allra flesta en process i flera steg där varje steg behöver få ta sin tid. Men oavsett hur långt man har kommit i den processen eller om man fortfarande är alldeles vid startlinjen så är boken en ovärderlig skattkista av kunskap och information.

För mig har processen varit lång och komplicerad men nu kan jag äntligen säga att jag med säkerhet vet och uppskattar vad, vem och var jag är. Jag trodde egentligen att jag visste det redan i 20-årsåldern, men så här i efterhand har jag insett att jag inte hade en aning.

Titeln upplevs garanterat provocerande för många, allting som handlar om Jesus skapar en stark reaktion hos människor på antingen det ena eller andra sättet. Boken är dock inte religiös i något avseende utan snarare det rakt motsatta och dessutom mänsklig på det mest grundläggande sätt. Ska du läsa en enda bok i år och är det minsta intresserad av din egen hälsa, ditt välmående, dina relationer och din själsliga utveckling så läs Jesus: My autobiography.

Och när det gäller mina äktenskapsplaner så gick plan A som sagt definitivt i stöpet redan i 25-årsåldern, vilket jag så här i efterhand är väldigt tacksam för. Skulle jag ha gift mig med någon av de män som jag hade romantiska intressen för vid den tiden i mitt liv, eller även senare, så hade det äktenskapet varit dömt att misslyckas redan från början. Därmed skulle jag också ha dömt oss båda till att vara olyckliga tills vi hade haft förståndet att skilja oss igen, något jag inte önskar varken dem eller mig själv.

Den plan B som med åren har utkristalliserat sig kan bäst beskrivas som att jag inte är tillgänglig för romans förrän jag är så färdig med mig själv att jag har förmåga att välja rätt man med avseende på vad, vem och var jag är, men också naturligtvis att vara så färdig att jag kan bli vald av rätt man, och den planen är i högsta grad aktuell fortfarande. För mig är det allt eller inget som gäller när det kommer till en kärleksrelation, det är inte ens ett val utan en nödvändighet.

/Charlotta

6 comments

Sandra (sandifighter) 12 augusti, 2019 - 08:05

Jag gifte mig vid 27 års ålder, men om jag ska vara ärlig så uppskattar jag oss mer i dag än när jag var yngre. Kanske för att jag lärt mig uppskatta mig själv, kanske för att jag mognad, eller en blandning av båda. I dag vet jag med 100% att vi matchar varandra så bra. Samtidigt har vi båda liksom växt ihop på någotvis.

Reply
Charlotta 12 augusti, 2019 - 09:27

Grattis till att ha hittat rätt Sandra!
/C

Reply
B 22 augusti, 2019 - 21:02

Så fint att få läsa detta. Det du beskriver är det jag känt i mina tidigare relationer. Och jag har ibland tänkt, varför blir jag inte nöjd/tillfredsställd? Det har alltid känts som att något har fattats. Och ju äldre jag blir desto mer förstärks denna känsla. Det känns skönt att få läsa detta, tack♥️

Reply
Charlotta 22 augusti, 2019 - 21:49

Väkommen hit B, det gläder mig att texten är till nytta för dig.
/C

Reply
Lenni 8 september, 2019 - 22:26

Jag tänker ofta på ord som tillskrivs Oscar Wilde ”Att älska sig själv, är inledningen till en livslång romans.” Att tåla sitt eget sällskap, att tycka om sig själv, att vara sin bästa vän, det tycker jag är så himla viktigt. Att söka detta hos någon anna skulle inte dungera för mig.
Sedan vet jag inte om min man och jag har det perfekta äktenskapet, men det jag vet är att vi kompletterar varandra perfekt. Vi har inte varit tillsammans länge, bara tolv år, men jag önskar att få uppleva många många friska år tillsammans med honom.

Reply
Charlotta 9 september, 2019 - 08:21

Tack för dina tankar Lenni.
/C

Reply

Lämna ett svar till Sandra (sandifighter) Cancel Reply

Powered by Calculate Your BMI