Home Relationer/Kommunikation När vänner försvinner

När vänner försvinner

by Charlotta

En dag så slår det dig att det är du som har hört av dig alla de senaste gångerna utan att din vän har hört av sig däremellan, eller att vännen allt oftare är upptagen när du föreslår att ni ska träffas, och när ni väl träffas så får du en odefinierbar känsla av att allt inte är som vanligt, att det har smugit sig in ett avstånd mellan er som du inte vet vad det handlar om.

Du tänker att det säkert bara är en tillfällighet, att vännen har mycket omkring sig just nu och att om du bara ger det lite tid så kommer allt att bli som vanligt igen. Så du ger det tid, veckor och månader, bara för att upptäcka att när du söker kontakt igen så är känslan av avstånd starkare, och du upptäcker att det finns en kyla mellan er som aldrig funnits där tidigare. När du frågar om det får du till svar att det inte är något, men du vet vad det är som händer, din vän håller på att långsamt men säkert arbeta sig ut ur ditt liv och det finns ingenting du kan göra för att hindra det från att hända.

Det är smärtsamt, det är obegripligt, det är förvirrande, det är en förlust och en sorg som måste bearbetas, och det är livet. Livet är inte statiskt. Relationer är inte statiska. Att förvänta sig att allting kommer att fortsätt vara som de alltid har varit är inte realistiskt, att förvänta sig förändring är realistiskt.

Men ska man då bara ge upp hoppet om alla relationer och räkna med att de kommer att ta slut? Inte nödvändigtvis, i relationer där båda två kontinuerligt prioriterar och vårdar relationen har man utmärkta chanser att utvecklas tillsammans, men om en eller båda parter utgår från att relationen ska leva av sig själv så gör man klokt i att ställa in sig på att det bara är en tidsfråga innan man börjar utvecklas åt olika håll. Men det är okej.

För varje människa som försvinner ut ur ditt liv lämnar ett utrymme som gör det möjligt för någon annan att komma in i ditt liv, någon som stämmer bättre överens med hur ditt liv ser ut nu eller vart ditt liv är på väg. Vänner är inte något som man samlar på eller som man ska lägga på hög, vänner är värdefulla individer som man lever parallellt med under en tid, kortare eller längre, medan man passar in i varandras liv och kan finnas där för varandra. När livet förändras så förändras också förutsättningarna för vänskapen och relationen tar en annan form, tar paus eller tar kanske slut helt.

Att lämna en vänskap bakom sig och öppna upp för nya relationer gör inte vänskapen eller vännen mindre värd, mindre viktig, mindre älskad eller mindre oersättlig, för under just den perioden i livet så var den vänskapen det allra bästa för er båda, det ni inte kunde eller ville vara utan, det som erbjöd utveckling, glädje, stöd och ovärderligt utbyte, och en sådan vänskap kommer för alltid att vara en viktig byggsten i livet, i den person du har blivit, såväl som en plattform av växa vidare från.

Men att hålla fast vid något som har spelat ut sin roll bara för att det under en period i livet var viktigt och storartat är att stänga ute nya relationer, nya vänskaper, och nya möjligheter och det hjälper inte någon.

/Charlotta

 

22 comments

M 6 januari, 2016 - 20:49

Hej C,inlägget om vänner var ett sånt som berörde mig. Haft vänner i mitt liv som försvunnit. En del har träffat nya partner och då umgänget med mig fasats ut och till slut har vi inte alls kontakt. Sedan har jag haft vänner via jobben,men sedan har vi hamnat på olika vägar och de slutade med ingen kontakt. Senaste året har jag verkligen behövt vänskap efter att råkat ut för tragiska händelser. Just nu är det också lite svårt för mig att hitta nya vänskaper. Hittar ingen i jobbet eller mina fritidsintressen…

Reply
Charlotta 6 januari, 2016 - 21:07

Tack M, det kanske är så att du behöver hitta dig själv först innan du kan hitta nya vänner? Under perioder när livet är turbulent är det lätt att tappa bort sig själv, att förlora fotfästet och riktningen i livet. När man gör det blir man otydlig i konturerna för andra, det blir som att man inte riktigt finns där utan rör sig i ett skuggland utan några tydliga intentioner, då är det svårt för andra människor att få grepp om en, än mindre forma ett känslomässigt band. Så ta en sak i taget, fortsätt att jobba med dig själv och att hitta en plats i livet där du mår bra och känner dig hemma, så kommer du att hitta nya vänner tids nog.
/C

Reply
Ann-Christin 6 januari, 2016 - 21:59

Så sant. Har tänkt mycket på detta den sista tiden. Du beskriver så bra hur det kommer sig att vänner försvinner ut ur ens liv. Sen jag blev pensionär har jag tappat nästan all kontakt med mina tidigare arbetskamrater, som också var mina vänner. De hinner inte träffas utan har fullt upp. Jag känner att jag har lämnat det livet bakom mig men trodde att jag hade mer gemensamt med mina arbetskamrater än jag hade… Däremot har jag haft förmånen att genom mina intressen träffat nya vänner. Vi hittar alltid någon passande tid att ses. Är mycket tacksam för detta. Kanske är det så att det är en extra krydda att vi inte känner varandra så väl utan upptäcker nåt nytt varje gång vi ses. Ett ömsesidigt utbyte av livserfarenheter./Ann-Christin

Reply
Charlotta 6 januari, 2016 - 22:27

Tack för att du delar med dig av dina tankar och erfarenheter Ann-Christin. Härligt att det kommer in nya, intressanta vänner i den här nya fasen i ditt liv, det låter som om det är precis som det ska vara.
/C

Reply
M 6 januari, 2016 - 22:30

Hej igen C,menar du ungefär så att jag typ måste bli vän med mig själv först? Jag tänker ungefär såhär: Jag måste bli nöjd och glad för mig själv: För gör jag inte det blir ingen annan det heller?

Reply
Charlotta 6 januari, 2016 - 22:35

Ungefär så, ja. Det låter som en bra plan. 🙂
/C

Reply
M 7 januari, 2016 - 19:48

Tack C:) när jag läser din blogg blir jag gladare och mer förhoppnings full:)

Reply
Charlotta 7 januari, 2016 - 20:50

Tack, det gör mig väldigt glad att läsa, då fyller bloggen sin funktion. 😀
/C

Reply
Anja Karin 7 januari, 2016 - 20:26

Hej!
Skrev till dig tidigare angående att jag förälskat mig i en gift man där vi pratat om att träffas men det har ännu inte blivit av. Jag har försökt få bort känslorna och tankarna på honom. Då de fortfarande inte försvunnit fast vi inte haft någon som helst kontakt på flera månader så börjar jag ompröva mitt beslut om att inte lägga någon energi på honom mera. Jag står nu i valet och kvalet att ta kontakt med honom och fråga om vi kan ses, jag skulle så gärna vilja veta vad han känner för mig. Tyckte verkligen att jag kände en ömsesidig kemi men jag kan ju ha helt fel. Eller så bestämmer jag mig återigen för att lägga ned allt och försöka vara mera bestämd i det beslutet. Tänka så att om han hade velat utveckla något med mig och förändra något i hans nuvarande relation så hade han väl hört av sig. Det är envisa känslor som jag inte känt för någon på länge. Vad skulle du ge för råd i det här läget?

AnjaKarin

Reply
Charlotta 7 januari, 2016 - 21:03

Hej igen Anja Karin! Det är uppenbart att dina känslor för den här är mannen har stort inflytande över dig. Mina tankar om situationen är desamma som tidigare. För att vara extremt tydlig, utan att för den skull ha för avsikt att vara otrevlig, så jag ber om ursäkt om det låter hårt, så tycker jag att du ska respektera att han är upptagen, både för hans skull och hans hustrus skull, men kanske allra mest för din egen skull. Att du inte kan låta bli att tänka på honom är varken hans problem eller hans hustrus problem utan ditt, och det är också ditt ansvar att hitta en lösning på det, en lösning som inte går ut över någon annan. Skulle det visa sig att han en dag är singel igen så säger jag kör så det ryker, men tills dess tycker jag att du ska leta efter någon annan att fantisera om.
/C

Reply
Anja Karin 7 januari, 2016 - 21:46

Tack för ditt svar.
Tyvärr finns det inte så många som man är intresserad av att fantisera om eller som man har lust att träffa heller för den delen. Om utbudet var lite större var det nog lättare att lägga ned detta. Sedan kan det kanske också vara så att det just är det att man inte träffas som gör det hela värre det, jag kanske egentligen målar upp en fantasibild som inte alls stämmer. Jag ska absolut göra ett mera bestämt försök att lägga ned alla tankar på honom så kanske känslorna ebbar ut så småningom. Brukar ibland försöka tänka att om han är värd att lägga så mycket tankar och energi på så får han först se till att bli singel och visa att han vill satsa på mig. Så länge han inte gör det så är han inte värd att slösa energi på. Jag är värd mera än att lägga ner tankar och energi på en upptagen man. Dessa tankar brukar hjälpa ett tag iaf, får köra på mera med sådana tankar.

/AnjaKarin

Reply
Charlotta 7 januari, 2016 - 22:33

Jag tror det är en bra idé, och jag tror också du kan ha rätt i dina funderingar kring att du kan ha förskönat honom i tankarna och att han kanske inte skulle leva upp till dina förväntningar. Jag hoppas det går bättre för dig den här gången så du kan komma vidare.
/C

Reply
Anja Karin 17 januari, 2016 - 17:06

Hej!
Precis som jag bestämt mig för att lägga ned alla tankar på mannen jag nämnde i tidigare inlägg så springer jag på honom på ICA. Han sa att gärna ville komma förbi hos mig någon dag och bara ta en fika. Det vill jag naturligtvis också men nu har jag ju bestämt mig för att få bort honom ur tankarna så då kanske det inte är någon bra idee’. Det är ju jag som känt speciella känslor för honom och även anat en kemi och attraktion även från hans sida men jag vet inte om det är så. Han kanske bara ser det helt vänskapligt och då verkar det bara dumt om jag säger att det inte är någon bra idee’ att han kommer över då han är sambo. Ska jag säga ifrån eller utgå från att han nog ändå bara ser det helt vänskapligt och då är det ju helt ofarligt?

Hälsningar!

AnjaKarin

Reply
Charlotta 17 januari, 2016 - 17:16

Jag hade tagit det som ett test från Universum. Du säger att du har bestämt dig för att låta bli honom eftersom han är gift, då blir du utmanad för att ta reda på om du verkligen menar det du säger och tänker stå fast vid ditt beslut. Oavsett vad hans avsikter är, Vad är dina avsikter? Vill du bara ta en vänskaplig fika med honom utan att det leder till något mer? Om han skulle föreslå något mer, skulle du kunna avstå då och säga nej med hänvisning till att han är upptagen?
/C

Reply
Anja Karin 17 januari, 2016 - 17:33

Jag försöker ställa in mig på att det bara handlar om en vänskaplig fika men jag tror helt ärligt att jag skulle ha svårt att säga nej om han skulle föreslå något mera. Då skulle jag nog också börja tro att han snart kommer att separera och välja mig. Så det skulle kunna bli en farlig historia.
/AnjaKarin

Reply
Anja Karin 17 januari, 2016 - 17:37

Jag såg det nog mera som ett tecken från universum att det kanske trots allt är meningen att det ska bli vi två:-). /AnjaKarin

Reply
Charlotta 17 januari, 2016 - 18:32

Det hela handlar i slutänden om du skulle känna dig nöjd och stolt över dig själv om du går emellan en man och hans hustru. Väljer du den vägen så är det ett beslut du alltid kommer att ha med dig.
/C

Reply
Anja Karin 17 januari, 2016 - 20:51

Tack för bra svar.

Reply
Elsa 12 maj, 2020 - 00:17

Om man är ensamstående som jag, inte har anhöriga men har en nära relation och några få vänner som känns väldigt skört. Tycker att det är svårt att få varaktiga och goda relationer. Eftersom det inte finns någon som helst familj att tillhöra, känner jag mig som jag alltid står utanför och får nöja mig med lite kastade smulor från människor som har fullt upp med sina nära och kära. Jag får knöka in den lilla pusselbit jag har i deras liv och på deras villkor. Vet inte vad jag vill med det här utom att det är ett återkommande problem, svårt att hitta någonstans att höra hemma och jag är inte speciellt ung längre, trött på att leta.

Reply
Charlotta 12 maj, 2020 - 11:16

Ibland är det inte meningen att vi ska passa in utan att vi ska skapa ett nytt och helt eget sammanhang. Livet är finurligt på det sättet, vi kan envisas hur mycket som helst med att försöka hitta något vi tror att vi behöver eller vill ha, men om det inte är det vi egentligen är ämnade för kommer vi inte att hitta det. Detta är inte på något sätt ett straff eller ett tecken på att vi inte är värda det vi vill ha, tvärtom är det ett tecken på att det finns något mycket bättre som väntar på oss, något som vi omöjligt kan komma fram till om vi nöjer oss med det vi tror vi vill ha. Mitt råd är att du fokuserar om och lägger de tankarna på hyllan tills vidare. Istället föreslår jag att du börjar leta efter och engagera dig i saker som du är nyfiken på, som du tycker är roligt, som gör dig glad, som får dig att känna mening eller som inspirerar dig. Tänk så långt utanför boxen du bara kan och var inte rädd för att något ska vara för konstigt eller annorlunda, bara låt din inre kompass styra och tillåt dig att utforska allting som verkar intressant för att se om det är något du vill prova. Jag är ganska säker på att du kommer att hitta något som du inte alls hade räknat med, kanske inte direkt men om du ger det tid, och att detta något kommer att leda dig till ett liv som långt överträffar dina förväntningar.
/C

Reply
Elsa 12 maj, 2020 - 13:15

Tack för ditt hoppfulla svar, måste säga att du är fantastisk som lägger ner så mycket tid på främmande människor. Hoppa du får det du behöver i ditt liv, för det är du värd.

Reply
Charlotta 12 maj, 2020 - 14:02

Varmt tack Elsa!🙏❤️
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI