Home Relationer/Kommunikation Så finner du kärleken

Så finner du kärleken

by Charlotta

Att älska och att älskas är en av de mest grundläggande aspekterna av att vara människa eftersom vi är skapade av ren kärlek. Kärlek är det vi är innerst inne, oavsett hur vi presenterar oss på ytan, hur vi lever, hur vi mår, vilka åsikter vi har eller vilka vägar vi följer så är vi alla i grunden kärleksenergi som vill och behöver älska och älskas.

Synen på kärlek idag är inte representativ för vad kärlek egentligen är, kärlek har kommit att representera ägande, status och trygghet när dess sanna egenskaper egentligen är partnerskap, omtanke och tillit. Eftersom så många missförstår vad det är att älska och att älskas får de också svårt att hitta kärleken.

De flesta som letar efter romantisk kärlek gör det av fel anledning, för att slippa vara ensam, för att kunna känna sig trygg, för att känna att man duger, för att det ska lösa problem eller för att passa in socialt. En person som man valt på de premisserna visar sig ofta vara väldigt svår att finna glädje och samhörighet med, och längtan efter kärlek tillgodoses inte av social status, att man bor i ett fint hus eller har pengar på banken.

För att finna sann kärlek i någon annan behöver man börja med att finna sann kärlek i sig själv och det gör man genom att ge sig själv allt det man tror att man behöver få från någon annan. Att känna sig trygg i sig själv, att känna sig stark, lugn, attraktiv, värdefull, intressant och hel men också att lösa sina egna problem, att skapa sig ett liv man trivs med och att lära sig uppskatta sitt eget sällskap.

Allt detta är förmågor och egenskaper som varje vuxen människa bör bemästra och det är de förmågorna och egenskaperna som gör att man är redo för en genuint meningsfull och jämställd kärleksrelation. Det är också detta som krävs för att man ska vara kapabel att älska och att älskas villkorslöst på det sätt som vi är menade att göra.

Men det är också något som kan ta tid att uppnå, tid som man ska ge sig själv med glädje och tillit för det finns ingen tid som är så väl utnyttjad som den man investerar i sin egen känslomässiga utveckling. Människor idag har bråttom och vill att allting ska hända genast, gör det inte det ger många upp i tron att det som inte kommer direkt inte är värt att vänta på, men ingenting kunde vara mer fel. Ofta är det tvärtom så att det man måste vänta på är det som har störst värde.

Att jobba med sig själv, sina tankar, sina känslor och sitt agerande lite grand varje dag är det som gör den stora skillnaden över tid. Från dag till dag är skillnaden så liten att den inte märks men från månad till månad kan man börja märka förändringar och från år till år gör arbetet all skillnad. Stora förändringar går sällan att göra på en gång och att försöka skynda på processen leder i allmänhet bara till att man blir besviken och ger upp och då har man inte kommit någonstans alls. Det är mycket bättre att göra små förändringar som man kan hålla fast vid för då är man garanterad att det så småningom ger effekt.

Det går så klart att hitta en relation även långt innan man är en känslomässigt komplett person men det blir en annan sorts relation. Om man själv lever i känslor av brist, otrygghet, rädsla och misstänksamhet är det den sortens energier man kommer att matchas med. Kanske visar de sig på andra sätt hos partnern man hittar men samma energier kommer att finnas där och skapa problem och missnöje i relationen.

Man kan aldrig attrahera en partner från en annan frekvensnivå än den man befinner sig på och mår man själv dåligt kommer den partner man hittar att uppvisa motsvarande känslomässiga sår. Relationen kommer då att få formen av att man tidivs räddar varandra från mörkret, tidvis skyller sitt eget mörker på den andra personen och tidvis känner skuld och skam för att man utsätter den andra personen för sitt eget mörker. Detta är en relation som bygger på ömsesidigt beroende istället för kärlek.

För att kunna finna kärleken behöver det känslomässiga kontot ligga på plus istället för minus, eller i alla fall vara i jämvikt. När båda har underskott på sina konton måste kärleksbevisen mätas och vägas för att avgöra vem som får mest och vem som ger mest och slutsatsen kommer alltid att bli att kärleken är orättvist fördelad. Men om båda har överskott ger båda villkorslös kärlek och kommer då också att få villkorslös kärlek tillbaka och alla mätningar blir överflödiga.

/Andliga guider kanaliserade av Charlotta

12 comments

Hanna 11 januari, 2020 - 10:03

Tack för jättebra tankar om kärlek!
Det är jag och mitt ansvar för min egen planhalva som är grunden för allt annat. Jag behöver andra och jag behöver deras kärlek, men jag behöver först o främst veta vem jag själv är och vad jag behöver o vill. Så jag står på egna ben och har en kontakt inåt där jag reflekterar över mina tankar, känslor o beteenden. Jag odlar villkorslös kärlek o tillit på min planhalva till mig själv så att jag kan ge av det.

Har du skrivit nåt om villkorslös kärlek? Annars önskar jag att du vill göra det. 🙂

Reply
Charlotta 11 januari, 2020 - 10:08

Tack Hanna, jag framför genast din önskan till mina guider och hoppas att de kommer med ett inlägg om villkorslös kärlek snart. 🙂
/C

Reply
FM 11 januari, 2020 - 14:38

Hej! Skulle du kunna berätta lite mer om dina guider och hur det funkar? Tack på förhand!

Reply
Charlotta 11 januari, 2020 - 14:50

Hej FM, välkommen hit! De guider jag jobbar mest med är olika uppstigna mästare och galaktiker, men även Ärkeängel Uriel som är en av mina huvudguider är väldigt nära mig i vardagen. Deras närvaro märks på lite olika sätt, det mest uppenbara är att jag får mycket vägledning i mitt dagliga liv, det kan t ex vara i en valsituation där jag tydligt känner vilket val som är rätt för mig, eller att de gör mig uppmärksam på saker som är intressanta för mig. Den visar sig också genom att jag ofta får bekräftat mina funderingar, om jag tänker på något som jag undrar över och resonerar med mig själv i tankarna (eller högt för mig själv) kan de bekräfta genom en speciell sorts rysning när jag hittat rätt svar. Om jag har någon direkt fråga till dem använder jag ofta pendel som en förstärkning av intuitionen för att få ett tydligare svar. Men detta är något som utvecklas hela tiden och det har hänt väldigt mycket det senaste året. Vill du veta mer om själva kanaliseringen så skrev jag om det i gårdagens inlägg så läs gärna där.
/C

Reply
H 12 januari, 2020 - 19:23

Det var ett intressant inlägg om kärleken 🙂

Reply
Charlotta 12 januari, 2020 - 20:21

Tack H.
/C

Reply
Christer Ståbis 19 januari, 2020 - 03:06

Denna kanalisering bekräftar för mig att det jag känt i många år stämmer. Nämligen det att man måste vara ”perfekt” för att få ha en bra relation… Det är rätt märkligt, tycker jag, att det måste vara så. Hur många människor kan leva upp till det ? Skulle alla människor gå efter det så skulle vi inte ha många relationer, vill jag påstå…
Jag själv är inte perfekt men jag anser att jag har tillräckligt många goda egenskaper, kunskaper och insikter för att kunna ha en (mycket) bra relation. Fast det verkar som om inte det räcker, konstigt nog. Jag har märkt under flera års tid att jag nog måste vara ”perfekt”, inte bara i relationer utan i det mesta jag gör som har med människor att göra. I annat fall går det inte bra. Rätt märkligt, för jag kan bete mig väldigt korrekt men om jag råkar göra minsta miss så får jag bannor eller bakslag för det. Däremot kan människor i min omgivning bete sig hur illa som helst men de klarar sig ändå… Det är något jag inte har förstått ännu. Visst, det kanske i vissa fall kan ha med avundsjuka att göra, för jag är rätt sund av mig (till kropp och själ) och det sticker kanske några i ögonen… men ändå. Det förklarar inte alla tillfällen.
För mig handlar det inte om att hitta någon att ”bli i lag med”, vem den än vara månde, bara för att jag inte vill vara själv. Jag vill inte leva själv men klarar mig ypperligt att leva som eremit (även om jag tycker det är jättetrist i det stora hela). Jag kan också skaffa mig en partner i morgon, om jag vill det. Fast jag vill inte inte bli i lag med vem som helst. Jag vill känna någon samhörighet och träffa någon som är snäll och kärleksfull. Någon som det går att kommunicera med. (Ja, jag som KILLE säger det…) ; )
Jag har både varit engagerad med kontaktannonser och gått någon kurs men även inte gjort något särskilt utan bara låtit tiden gå och väntat tills Hon dyker upp men inget har gett något resultat. Jag träffar helt enkelt inte på någon tjej som är kärleksfull, snäll, intressant och singel…
Jag förväntar mig INTE att träffa någon som är perfekt. Fast de lyser ändå med sin frånvaro… Det finns de som är intresserade av mig men det är ingen av dem som jag har något gemensamt med (och som är singel). De flesta är också rätt destruktiva (även om de flesta inte märker det själva). Jag tror verkligen jag har blivit satt i ett av universums ”ödemarker”. 😀 En utpost långt bort från kärlek och gemenskap. Det känns så.
Hur som helst så fungerar det inte för alla med att väva drömmar på den här planeten. Det har jag insett. Jag har hört att det kan ta 7-8 år innan de slår in men jag har väntat i 12 år (!) nu och det har fortfarande inte slagit in ! Räcker inte 12 år eller hur länge ska jag ha tålamod ? Är jag otålig som bara väntat i 12 år…? ;D (Visst, någon kan ju ha stulit min dröm men ändå…)
Jag har kommit långt i min egen utveckling, sedan jag blev vuxen och jag jobbar fortfarande med mig själv. Fast jag är inte perfekt. Det kanske är det som är problemet… Jag måste vara ”perfekt”… o_O
Du kanaliserade bl a följande:
”Att känna sig trygg i sig själv, att känna sig stark, lugn, attraktiv, värdefull, intressant och hel men också att lösa sina egna problem, att skapa sig ett liv man trivs med och att lära sig uppskatta sitt eget sällskap.”
Det låter för mig som att man måste vara perfekt för att ha ett bra förhållande, med andra ord…
Jag förstår att ju mer utvecklad man är själv, desto större sannolikhet är det för att man kan få ett bra förhållande med någon. Det köper jag. Fast perfekt ? Nej, då är det något som inte stämmer… Jag anser att man måste inte vara perfekt för att kunna få ha ett bra förhållande.
Jag har haft två längre förhållanden, där jag bott tillsammans med min partner. I bägge fallen fungerade relationerna mycket bra, för bägge parter, tills det var dags för en brytning. Brytningarna skedde av olika logiska skäl. I det första så var det en kombination av bl a att jag utvecklades mycket mer och hon var rätt destruktiv. I det andra så var det dags att gå skilda vägar när vi hade gjort vår karma klar.
Jag har insett att mycket styrs av karma. Sedan har energier och en del andliga väsen också en påverkan. Fast om vi håller oss till hur vi är själva så vill jag än en gång påstå att vi måste inte vara perfekta för att få ha ett näst intill ”perfekt” förhållande. Med ”perfekt förhållande” menar jag inte ett där allt flyter på utan minsta gnissel från dag 1 till man dör, utan att man kan kommunicera och lösa ALLA problem som kan tänkas dyka upp. Ett bra förhållande handlar om kärlek, samarbete och kommunikation. Punkt. : )
Det var vad jag hade att säga. Nu ska jag jobba vidare på att bli ”perfekt”… ;D

Reply
Charlotta 19 januari, 2020 - 10:40

Jag läser in en viss besvikelse i dina ord och jag tror också det är därför du övertolkar inlägget. Ingenstans står det eller ens antyder något om att man ska vara perfekt, perfekt existerar inte eftersom vi människor per definition gör misstag och ständigt har utrymme för utveckling. De kvinnor du har valt bort för att de inte är intressanta att prata med eller för att du tycker de är destruktiva har kanske tänkt samma sak om dig, att du förväntar dig att de ska vara perfekta? Det är lätt att beskylla andra för att söka perfektion när de värdesätter andra egenskaper än vad man själv gör.

Det texten beskriver är personlig utveckling till ett läge där man med säkerhet vet vem man är och har uppnåt frid med sig själv, det är inte detsamma som perfektion. Det du upplever i andras krav tror jag inte handlar om det inlägget handlar om, helt enkelt för att de flesta människor inte alls lägger så stor vikt vid själslig utveckling utan bryr sig mest om fysiska och praktiska saker. Jag misstänker med andra ord att du och dem du träffat letar efter olika kvaliteter hos varandra. Det är inte lätt att vara en person som ställer krav på själslig utveckling och medvetenhet i en värld som mest bara bryr sig om utseende, pengar och social status. Läs gärna de här två inläggen i ämnet, här och här.
/C

Reply
Christer Ståbis 19 januari, 2020 - 22:36

Tack för ditt svar ! Jo, min frustration gjorde väl att jag hårddrog inlägget. Jag förstår så väl den gamla slagdängan att ”jobba med sig själv” innan man träffar någon för en relation. Fast var går egentligen gränsen ? Den måste ju vara flytande… Att ha mycket ”skräp” inom sig att jobba med eller andra stötestenar är ingen bra början för att få en bra relation. Inte heller ska man ju då behöva vara i andra änden och vara perfekt men hur bra måste man då vara för att få ha en bra relation ? (Lite retorisk fråga.) Svaret är ”tillräckligt bra”, antagligen… ;D
Jag har läst de inläggen du rekommenderade. Mycket intressant. Det du skriver förstår jag och håller med om. Jag visste väl att min intuition guidade mig rätt ! : ) (Jag läste en artikel på Kurerar som du skrev och jag kände för att kolla in din blogg.)
Tusen tankar dyker upp men jag ska inte skriva ned alla här. Jag ska förskona dig och övriga läsare det. 😀
Jag vill dock säga att det du skrev i inlägget ”HUR FÅR MAN DET PERFEKTA ÄKTENSKAPET?” gav mig ett leende, för jag håller helt med dig i det du skrev ! Jag kan skriva under med mitt namn på det också. Det är därför jag lever själv nu. Jag väljer hellre att leva själv (just nu) än att ha en relation med någon bara för att det är trevligt att ”ha någon”. Jag vill också ha den själsliga och sinnliga kontakt som du beskrev. Fast som mitt liv ser ut just nu så är det totalt öken. Jag träffar inte någon som ens är in närheten av att kunna passa in på något vis… Det handlar för mig inte om att träffa någon som är ”perfekt” i mina ögon (som jag nämnde i mitt tidigare inlägg). Fast jag vill känna någon slags samhörighet och ha något gemensamt med personen i fråga… Där jag jobbar träffar jag mest på människor med problem så det kanske inte är så konstigt att jag inte träffar någon via jobbet. Fast även annars tycker jag att de flesta människor är destruktiva… Jo, det där med mörker och ljus kan jag rätt bra… Jag är inte själv helt ”ljus” p g a att jag lever här på Jorden i lag med alla destruktiva människor men det är ändå oftast en stor skillnad mellan mig och många andra människor jag träffar på. Andliga människor träffar jag inte alls nu för tiden ! Märkligt… Sedan finns de så många människor som är ”andliga” men som inte alls är särskilt ljusa. Jag ser det, för jag känner av mörker och ljus mycket väl. Få människor kan ”lura” mig på den fronten. En del är dock bättre än andra på att dölja sitt mörker…
Att ha en bra relation för min del anser jag inte alls behöver vara så otroligt svårt, egentligen… Det kanske låter naivt men det handlar om att träffa någon som är likasinnad. Alltså någon som är någorlunda personligt utvecklad och inte allt för destruktiv (inte har allt för mycket mörker inom sig). Fast det verkar inte vara så lätt (för mig) i denna dekadenta och destruktiva värld (läs ”människor”)…
Jag ser inte en (bra) kärleksrelation som ett hinder för att man ska kunna utföra sin livsuppgift eller att utvecklas. Jag ser snarare en kärleksrelation som något som kan höja båda personerna och där man kan vara ett bollplank, stöttning och en glädje för varandra.
För kärlek och vänskap ger ju glädje och höjer vibrationerna hos en människa, vilket ger en positiv spiral som effekt. Det gör det dessutom bl a lättare att hantera vardagen och se mer positivt på det som sker omkring en… Så jag ser inte ett (bra) förhållande som något hinder för en människa. Tvärtom… Så ser jag det i alla fall.
Sedan kan man ju inte förvänta sig att alla dagar lär vara som att gå på rosa moln… Fast om båda kan och vill kommunicera så borde saker och ting gå att lösa snabbt och enkelt. För om båda har ”samarbete” som gemensamt ledord i ett förhållande borde problem gå att lösa. Tyvärr så verkar en hel del mer gå efter orden ”konkurrens” och ”prestige”… Fast det är deras utveckling att ta sig igenom. Tävling och prestige finns inte på samma planhalva som jag. : )

Det där med att: ”Att ta reda på vem man är, vad man är och var man är”, som du skrivit i ett par av de inläggen jag läst nu. Jag vet inte vad som menas med det… Jag vet vad jag vill med mig själv och mitt liv (även om jag inte vet exakt vad jag vill jobba med i framtiden just nu). Vad jag är ? En människa som velat rensa så mycket karma som möjligt men nu orkar inte med alla karma-uppgifter utan tar dem i den andliga världen istället och vill i princip fokusera på positiva saker resten av mitt liv, höja mina vibrationer, uppleva världslig kärlek och utveckla mig själv… Var jag är ? Tja, jag vet inte vart livet bär iväg med mig i morgon… mer än att jag nu i brist på en kärleksrelation satsar på naturupplevelser och min egen utveckling istället…
Jag är väldigt självmedveten men vet inte allt om mig själv ännu. Vem vet det ?
Jag vet annars egentligen inte vad som menas med de frågorna. Har jag svarat på de frågorna eller kan du förtydliga vad som menas med dem ?
De allra flesta (alla ?) människor vet ju inte allt om dem själva. Det kräver en väldigt utvecklad människa med god själslig kontakt för att ha en chans att kunna få reda på det… (Var man kommer ifrån (andligt), tidigare inkarnationer, ens egen karma, livsuppgift o s v.)
Räcker det inte med att vara medveten om den andliga världen, vad man vill med livet och vad man bör jobba med hos sig själv ?
Förtydliga gärna dessa tre frågor du skrev i inlägget. Det skulle vara intressant att få veta. : )
Nu ska jag vara tyst (ett tag). ;D Tack för dina intressanta inlägg. Jag känner (med min manliga intuition ; ) att det du skriver är sant och klokt. : )

Reply
Charlotta 20 januari, 2020 - 11:18

Det låter som om ditt nästa steg borde vara att leta reda på sammanhang där du kan träffa medvetna och andliga människor och skaffa dig ett umgänge som du faktiskt kan relatera till på ett djupare plan, vad tror du om det?

Frågorna vem, vad och var man är har olika svar beroende på var man befinner sig i sin utvecklingsprocess och det är lite det jag är ute efter. Oavsett vilket svar du själv ger på frågorna är det något man behöver veta för att veta vad man behöver för att må bra och inom vilka områden man behöver utvecklas. Mina egna svar är inte desamma nu som de var för några år sedan men så har jag också genomgått en ovanligt brant utvecklingskurva de senaste åren. Idag skulle jag svara att jag är detsamma som alla människor, dvs Guds son, jag är ren, oförstörbar ljusenergi med evigt liv och jag befinner mig för närvarande i slutet på en karmisk cykel, i en fysisk kropp på Jorden, med ett uppdrag att uföra. För övrigt ett svar som jag inte rekommenderar att man inleder en konversation med eller inflikar i samtal på sociala tillställningar. 😉
/C

Reply
Christer Ståbis 20 januari, 2020 - 20:47

Tack för ditt svar ! Jo, det var ett bra råd du gav mig ! Det känns helt rätt nu. Frågan är bara var… Det tål att fundera över, för spontant vet jag inte var.
Jag sade tidigare att jag levt lite som i ett vakuum men faktum är att det hänt en del saker det senaste 1,5 året för mig. Främst en del inom kost och hälsa.
Jag bestämde mig i slutet av förra året att jag detta år skulle aktivt leta reda på en turkamrat till fjällen. Det må vara min blivande fru eller inte. Jag har tröttnat på att alltid åka själv på mina turer. Jag har också känt de senaste två åren att det är så synd att ingen annan kan få uppleva allt det jag får uppleva under mina turer. Att det är slöseri är väl fel ord att använda för jag uppskattar det oerhört men det är väldigt synd och jag skulle gärna vilja visa någon annan allt detta också !
Jag upplever fantastiska turer när jag är ute i naturen ! Fjällen ligger mig särskilt varmt om hjärtat och jag tycker själv att det är helt makalöst att jag fått uppleva allt det jag fått uppleva där. ”Teoretiskt sett” skulle man kunna tycka att det inte är möjligt att få uppleva allt det jag upplevt, under den tid (30 år) jag har gjort det. Då menar jag inte en eller max två fantastiska turer per år jag fått uppleva utan nästan VARJE gång ! (Jag åker till fjällen kanske 6-12 gånger per år och är borta 1-7 dagar varje gång.)
Saken är dock den att jag inte vet i vilket forum jag ska söka… Jag vill inte ha med mig ”vem som helst”, för jag vill att det ska vara någon som förstår att uppleva naturen mer andligt och kan känna såsom jag kan känna. Ja, kanske ditt råd kan leda mig till rätt forum. : ) Jag har inte tänkt på det tidigare. Det är först nu, nu när du med din blogg väckt upp mina andliga tankar igen. : )
Jag förstår det du säger om dessa ”vem-vad-var-frågor” och håller med. Det är kul för jag känner att det du skriver stämmer så bra och är lätt att ta till sig. Jag har varit med om det en gång tidigare i fråga om andlig vägledning, för en 10 år sedan. Så, jag förstår nu direkt att det givetvis inte är någon slump att jag nu sitter här och läser dina inlägg (som jag finner mycket intressanta) och att jag skriver några rader. : )
Tack för att du delar med dig av dina egna tankar och ditt liv. Det ger än mer kunskaper och insikter. Det gör dig också mer ”mänsklig”, vilket gör att känslan av gemenskap blir större. Jämför med ”gurus” som sitter på en hög tron och aldrig är personliga…
Jag skrattade när jag läste det sista du skrev. Nej, det är väl inte det första man säger till nya människor man möter… 😀
Annars är det en sak som jag finner trist, att alltid få ”tänka sig för” vad man säger…. Jag känner att jag väldigt sällan kan vara mig själv. Jag får tänka mig för, för att inte väcka uppseende, få dryga kommentarer, dömanden o s v. Precis som du skrev i något inlägg jag läst.
Fast ibland har tanken flugit i mig att jag kanske skulle precis göra det – säga precis som jag känner och hej vilt dela med mig av mina insikter. Det hade nog kunnat vara kul det också… 😀
Tack för att du hittat din livsuppgift. : )
Namaste

Reply
Charlotta 20 januari, 2020 - 21:17

Tack själv för att du läser och kommenterar så generöst.
/C

Reply

Lämna ett svar till Christer Ståbis Cancel Reply

Powered by Calculate Your BMI