Home Relationer/Kommunikation Samtalstips för första dejten

Samtalstips för första dejten

by Charlotta

Första dejten. Visst är det något magiskt över det, till och med över orden som beskriver händelsen. Den första dejten med personen som kanske är den som du kommer att leva resten av ditt liv tillsammans med. Eller inte. Allt beror på hur den första dejten går. Inte konstigt att det är lätt att få prestationsångest när det är så mycket som står på spel.

På första dejten handlar det om att vara sig själv så mycket som möjligt och samtidigt göra ett så bra intryck som möjligt. Är man nervös så kan det vara en utmanande uppgift att kominera de två, så för att inte fjärilarna i magen eller tunghäftan ska få alltför stort utrymme kan det vara bra att förbereda sig innan dejten, till exempel när det gäller vad du ska prata om.

Kom ihåg att målet med en första dejt är att lära känna personen, inte att imponera på vederbörande. Bästa sättet att lära känna någon är att lyssna, ställa frågor, lyssna mer, ställa följdfrågor och lyssna ännu mer.

Men detsamma gäller för personen du lyssnar på, vederbörande vill lära känna dig och behöver därför också få en chans att lyssna och ställa frågor, vilket innebär att även du måste berätta saker om dig själv.

Den stora frågan är vad man ska berätta, vad som är intressant och meningsfullt utan att bli långtråkigt eller för privat. En bra grundregel är att leta efter era likheter. Tycker ni om samma mat, samma musik, sport, filmer, böcker, hobbies eller har ni kanske båda husdjur?

Uppmärksamma era likheter, prata om de ämnen ni har gemensamt och spinn vidare på dem. Passar det så föreslå att ni ska ses igen för att göra något av det ni båda tycker är roligt. På det viset är dejt nummer två redan bokad och det i en miljö där ni båda känner er hemtama och bekväma, vilket ger bra förutsättningar för att kunna slappna av, ha roligt och lära känna varandra ännu bättre.

Första dejten handlar inte om att du ska bestämma dig för om det är en person du vill leva resten av livet med. Första dejten handlar endast om att du ska bestämma dig för om personen är någon du vill träffa igen.

/Charlotta

6 comments

marie 20 juni, 2016 - 19:39

Hej! En fråga angående just detta. Är singel och har börjat dejta lite, efter att ha sett diverse dokusåpor med dejting (bonde söker fru, ensam mamma söker etc etc) så är man ju livrädd för att det ska uppstå en pinsam tystnad. Blir så obekväm när jag ser detta på tv att man bara vill sjunka genom jorden. Har varit på 3 dejter och skulle säga att det inte uppstått några tystnader på grund av mig, jag babblar på som bara den, ställer en miljon frågor och lyssnar. Upplever dock att extremt många är dåliga på att göra det tillbaka. Men ibland undrar jag om folk kanske tycker jag pratar för mkt (väldigt sällan om mig själv, utan ställer mer frågor) och att man då verkar nervös. men jag är LIVRÄDD för pinsamma tystnader. Det är något av det värsta jag vet i sociala sammanhang. Jag vet ju att båda två bär ansvaret för detta lika mycket men ändå så är jag den första som bryter den, om den ens får existera i nån sekund. Tyvärr är denna rädslan något som även har utvecklats med vänner som jag redan känner, om jag sitter och fikar med en vän o samtalsämnena tar slut får jag panik. Ofta blir det tyvärr då att man börjar prata om meningslösa saker om väder o vind och det blir så krystat. Detta är verkligen ett problem för mig. Har du några tips på hur jag ska hantera detta?

Reply
Charlotta 20 juni, 2016 - 21:37

Hej marie! Tystnad i sig är inte pinsam, tystnad kan vara vilsam, avkopplande, förtrolig, samstämmig, lugnande och mycket mer. Upplevelsen av de tysta perioderna är dina egna, obehaget ligger hos dig, inte i tystnaden i sig. När började du tycka att tystnad var jobbigt? Vilken situation kände du så för första gången? Eller vem har övertygat dig om att tystnad är pinsamt?

Om du pratar på hela tiden på en dejt och aldrig låter det bli tyst så att ni båda kan hinna landa i det som sagts, landa i hur det känns och i upplevelsen ni delar, så är risken stor att du inte hinner känna efter hur det egentligen känns. Och inte bara det, risken är också stor att du skrämmer bort dejten.

Jag föreslår att du utmanar dig själv och din rädsla och börjar träna på att låta det vara tyst. Första målet kan vara tio sekunders tystnad. Det motsvarar två lugna andetag. Efter första andetaget tittar du ditt sällskap i ögonen och ler varmt medan du tar det andra andetaget, och vips så har det gått tio sekunder. Nästa steg är 15 sekunder, då flyttar du blicken till en plats långt bort i fjärran efter leendet och de första tio sekunderna, och sedan har 15 tysta, lugna sekunder i samförstånd gått.
/C

Reply
Marie 20 juni, 2016 - 23:10

Ja tystnad kan vara mysigt och stillsamt o avkopplande osv om det är med en nära vän eller familjemedlem. Men tror nog de flesta skulle hålla med om att tystnad på en dejt mest upplevs som obekvämt och pinsamt. Du kanske mer syftade till att jag även känner så med vänner nuförtiden så absolut, där ska jag träna på dina tips. Och dessutom så vilar ju inte allt ansvar på mig att hålla igång konversationen. Bra tips! Ska verkligen försöka tänka på dom nästa gång för jag märker att det har blivit ett stort problem för mig. Jag kan inte minnas någon ”traumatisk” social händelse som utlöst detta faktiskt, har ingen aning om var det kommer ifrån. Minns inte någon sån här oro/osäkerhet under min uppväxt men det kan bero på att jag från åldern 12-25 nästan alltid umgicks med flera samtidigt, van att ha ett stort gäng med vänner. Nu de senaste 5 åren när alla är utspridda i landet så blir det oftast att man träffar folk (framförallt nya vänner) på tu man hand. Detta är ett så pass stort hinder eller problem för mig att jag ibland till och med undviker att träffa en vän för nära inpå att vi precis detta för att jag tänker att vi nog inte har nått samtalsämnen eftersom vi ”pratade igenom allt” förra veckan vi sågs. Befängt egentligen men fortfarande ett problem…nån mer som känner igen sig i mina tankar?

Reply
Charlotta 21 juni, 2016 - 09:58

Jag syftade på båda situationerna, både med nära vänner och med nya bekantskaper och dejter. Man kan lätt prata sönder stämningen på en dejt och också leverera alldeles för mycket information. Att låta det finnas tysta stunder även på en första dejt signalerar att man känner sig bekväm med personen, något som upplevs som väldigt attraktivt. Om man däremot pratar på hela tiden ger det sken av att man är osäker och känner sig obekväm, vilket sällan uppfattas som attraktivt eftersom det även får den andra personen att känna sig obekväm. Det kan vara så att det bara blivit en dålig vana för dig att fylla tystnaden med prat, och i så fall är det en vana som du kan bryta och ersätta med en ny vana, att tillåta och välkomna tystnad, utan att se det som ditt (eller någon annans) ansvar att bryta den. Samtal är ett sätt att förmedla tankar, åsikter, frågor och information, det bör alltså finnas en mening i det man säger. Pratet har inget egenvärde, har man inget att säga är det naturliga att låta tystnaden ta över tills en ny tanke dyker upp. Ofta blir den tanken värdigt mycket mer intressant än om man forcerar fram prat.
/C

Reply
Fenix 24 juni, 2016 - 09:22

Har varit på ett antal dejter där motparten babblar på som bara den.
Man får inte en syl i vädret själv och man undrar om personen verkligen lyssnar och reflekterar på vad jag har ordat om. Kan bero på att personen är nervös eller har ett behov att hinna med så mycket som möjligt på kortaste stund. Samtalet blir inte alls så smidig kan jag känna.

Babblar man på för mycket så kommer man in på frågeställningar som inte är relevanta för mötet kan jag känna. Om jag tar mina upplevelser bara. Utan det gäller ju att hitta en smidig kommunikation som gynnar båda. Att man kan känna av lite hur mötet och kommunikationen är.
Så både mottagare och sändare är bekväma med varann.

Många säger att de bara är sig själva och att det inte är några problem. Men faktum är att många är fruktansvärt nervösa och oroliga i nya möten med andra människor. Oroliga för att inte duga eller nervösa för vad dejten ska tycka om mej. Vad man ska prata om eller hur man ska vara klädd.
Vem som ska betala på dejten mm…Så många onödiga frågor som tar så mycket tid och bara ställer till det. Detta är lite av sociala medier fel som hela tiden basunerar ut hur människor ska bete sig på dejten.
Många ovana och människor med kass självkänsla och dåligt självförtroende blir bara förvirrade.

Upplever man ett jämt flöde av energier där båda är bekväma med varann så kan tystnaden vara behaglig.

Reply
Charlotta 24 juni, 2016 - 10:25

Tack för att du delar med dig av dina tankar och erfarenheter Fenix.
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI