Home Själen Innan du föddes

Innan du föddes

by Charlotta

Du var du redan innan du föddes. Inte bara det, du var du långt innan du ens var påtänkt. Du har alltid varit du, och du kommer alltid att vara du, i detta livet, i alla tidigare liv och i alla framtida liv. Du är, och det betyder att du alltid kommer att vara.

Nu menar jag självklart inte den kropp du lever i för närvarande, för den är allt annat än evig. Kroppen är i högsta grad en förbrukningsvara, men det är inte heller kroppen som är det verkliga du. Kroppen är ett transportmedel, ett verktyg för att göra det som ska göras, det som du har planerat att göra.

Det som är du är din själ, den mängd universell och ursprunglig energi som utgör dig. Mellan jordeliven återvänder din själ hem till sin egentliga hemvist, tillsammans med alla andra välbekanta själar. Där får du hjälp att gå igenom och utvärdera ditt senaste liv, se vad som gick bra och mindre bra, fundera igenom hur du löste olika situationer och om du lyckades med det du hade föresatt dig.

Efter en periods vila, rekreation och umgänge med de andra själarna börjar du att fundera på ett nytt jordeliv, vad du vill uppleva den här gången, hur du vill utmana dig själv, vilka hinder och problem du vill konfronteras med för att testa dig själv och ha möjlighet att utvecklas så som du vill.

I samråd med dina själsvänner beslutar ni att ta vissa roller i varandras liv för att de händelser ni eftersträvar ska kunna utspela sig, lite som att planera ett omfattande rollspel. Typ: ”Om du är riktigt besvärlig så kommer jag att vara tvungen att hantera det, och då kanske jag äntligen kan lära mig att inte vara så konflikträdd.”

I vissa fall bestämmer sig själar för att välja ett liv där de antar en väldigt osjälvisk roll, där de själva lever under svåra omständigheter eller kanske ett ovanligt kort liv, för att någon annan ska få en viss upplevelse, eller för att en viss händelse som kommer att få stor effekt för mänsklighetens utveckling i stort, ska kunna hända.

Kanske behöver mänskligheten en knuff i en annan riktning än den som den är på väg i. Kanske behöver människor hjälp med att få upp ögonen för vad som verkligen är viktigt, och hur de tankar och den livsstil som de anammat inte längre fungerar. Kanske behöver samhället en påminnelse om att alla egentligen är lika och att samarbete och kärlek tar mänskligheten längre än vad motsättningar och hat gör.

I de lägena finns det alltid själar som villigt ställer upp och vill hjälpa till att genomföra de viktiga händelserna. Även om det innebär att deras eget jordeliv denna gång blir kort så har de en oerhört viktig uppgift att fylla, en uppgift som kanske kommer att vara avgörande för ett samhälles utveckling och skapa ringar på vattnet i generationer framöver.

Det mänskliga lidandet ska aldrig förnekas för det är en del av jordelivet, och ibland är händelserna mer skrämmande och mer fruktansvärda än vanligt. Ur ett själsligt perspektiv finns det jobb som ska göras, uppgifter som ska genomföras och erfarenheter som själen behöver tillägna sig för att kunna utvecklas, innan det är dags att vända hemåt igen för att utvärdera hur det gick och så småningom planera för nästa liv.

/Charlotta

15 comments

Ida 8 april, 2017 - 13:02

Jag tror defintitivt att mänskligheten behöver en knuff åt rätt håll. Med all ondska och allt hat i världen behöver vi mer än någonsin positivt tänkande och positiva medmänniskor. Visst är lidande en del av livet, men med hjälp av rätt tankesätt och rätt medmänniskor kan vi minska lidandet så mycket som möjligt.

Reply
Charlotta 8 april, 2017 - 13:09

Välkommen hit Ida, och tack för dina tankar.
/C

Reply
H 8 april, 2017 - 20:38

Jag har alltid tänkt att jag har en gammal själ. Ibland när jag gör saker som är nya känns det som om jag varit med om det förut. Men i livet som jag har nu vet jag inte riktigt hur jag skall gå till väga för att lösa en del saker.

Reply
Charlotta 8 april, 2017 - 20:42

Nej, det är ju en del av ”dealen”, att man inte får minnas allt det gamla när man börjar ett nytt liv. Det hade väl blivit för lätt då kanske. 😉
/C

Reply
H 8 april, 2017 - 21:56

Det här är ett intressant ämne tycker jag 🙂

Reply
Charlotta 8 april, 2017 - 22:23

Visst är det! 🙂
/C

Reply
Hanna 9 april, 2017 - 09:52

Tack för inlägget. Ja, det känns ju när man träffar människor som man tycker sig känna, känna igen, men vet att man aldrig träffat dem. Det är rätt kul. en del stannar kvar andra försvinner direkt. En del blir kärlekar, andra vänner.
Och är inte längre intresserad av att resa, det känns oftast när jag gör det ”men känner igen mig, känn som jag varit här förut” så kändes det, även på bestämda platser. Så nu räcker det har annat att göra, utforskar där jag är i stället i görandet. Tack för din givande blogg jag följer. 🙂

Reply
Charlotta 9 april, 2017 - 10:35

Tack för att du läser Hanna! 🙂
/C

Reply
A 9 april, 2017 - 15:07

Vadå? Har jag varit samma människa innan jag föddes, och kommer jag att förbli samma person i nästa liv?
Du får ursäkta mig men det här låter aningen rörigt, och kanske lite flummigt. Men jag skulle vilja vara samma människa i nästa liv, om jag tillåts det. Utan syskon. Efter att ha levt och vuxit upp med en bror som är min totalt raka motsats, så vill jag inte ha några syskon alls i mitt nästa liv att tjafsa med. Den här texten får mig att bli konfunderad, hur tänker du ?

Reply
Charlotta 9 april, 2017 - 18:47

Du är inte din kropp, du är din själ. Du bara bor tillfälligt i din kropp. Din själ har levt många liv tidigare i olika kropper, och kommer att leva många fler efter detta, i helt andra kroppar. Men det som verkligen är du, dvs din själ, är densamma och fortsätter att utvecklas genom alla liven.
/C

Reply
A 11 april, 2017 - 13:40

Jag vill gärna tro det, men jag måste säga att jag ofta tvivlar på det. Dör man så är det definitivt, sedan finns det inget mer. Så tänker jag nu, för att sedan få hoppet tillbaka om att det måste finnas något bortom detta liv. Problemet är att vi vet ju ingenting om det här, och vi har inga minnesbilder av ett tidigare liv, då ställs frågan på sin spets är det verkligen värt mödan att tro och tänka som du gör? Inte för mig. Inte nu. Om jag har levt tidigare borde jag ha någon aning om hur och var jag levt, var jag människa eller djur? Nä, för tungt grubbel ämne för mig.

Reply
Charlotta 11 april, 2017 - 14:18

Som tur är står det var och en fritt att välja vad man vill tro på, tro på det som känns bäst för dig. För mig finns ingen tvekan eftersom jag har regelbunden kontakt med mina döda föräldrar och numera även med den främste av mina guider, de erfarenheterna gör att det inte längre ens känns som en tro utan som en vetskap.
/C

Reply
A 12 april, 2017 - 07:09

Aha, är det därför du föreslog medium för mig? Då förstår jag för det känns som att jag har kontakt med de som har betytt mest för mig i livet, men som är borta nu. Inte på så sätt att jag har direkt kontakt med dem. Men jag pratar för mig själv med dem dagligen. Jag har faktiskt inte tagit tag i det du föreslog mig, hypnosterapi och medium. Har varit för lat och har annat omkring mig nu, att få ordning på mitt hem. Jag är inte den sortens människa som kan ha tusen bollar i luften samtidigt, är för stresskänslig för det. Bara att det ska komma en städpatrull till mig känns stressande, då det är storstädning som jag verkligen behöver. En stor sak varje vecka nu de närmaste veckorna får mig att sova dåligt. Så stresskänslig är jag. Så det får vänta lite med hypnos eller medium, även om det är riktigt intressant 😉

Reply
Charlotta 12 april, 2017 - 14:14

Allting har sin tid. 🙂
/C

Reply
A 14 april, 2017 - 19:02

Tveklöst så är det så. 🙂

Reply

Lämna ett svar till Hanna Cancel Reply

Powered by Calculate Your BMI