Home Självförtroende/självkänsla Vägen bort från osäkerhet

Vägen bort från osäkerhet

by Charlotta

Att leva med osäkerheten som ständig följeslagare är inget roligt liv. Varje tanke, varje beslut och handling ifrågasätts av osäkerheten, ”Kan du verkligen göra så?”, ”Är det normalt att tänka så?”, ”Vad ska andra säga?”, ”Tänk om det händer något dåligt?”. Att finna någon riktig livsglädje under de omständigheterna är inte lätt.

Osäkerhet är en känsla som finns hos alla även om inte alla visar det. I rimliga mängder är osäkerhet en tillgång eftersom den kan fungera som en drivkraft att utvecklas. Både osäkerhet och rädsla fungerar som informationsskyltar, de gör oss uppmärksamma på inom vilka områden vi behöver växa och utvecklas för att må bättre och kunna ha större glädje av livet.

Men när osäkerheten får för stort utrymme kan den ha motsatt effekt, istället för att uppmuntra till utveckling så blir känslan övermäktig och förlamande. Osäkerheten blir ett problem och man inser intellektuellt att man borde göra något åt det, men känslomässigt är tanken så skrämmande och överväldigande att man hellre låter bli.

Det som gör att man blir överväldigad är inte nödvändigvis förändringen i sig, utan att man tittar på hela problemet på en gång, på alla de olika delarna som man känner behöver åtgärdas och på alla de svårigheter som de för med sig. Knepet är att istället titta på en liten del i taget och bara bry sig om just den delen.

Precis som när man ska gå uppför en trappa så är det ingen som tar alla femton trappsteg i ett enda stort steg, utan man tar ett steg i taget för det är det rimliga och vettiga att göra. Skulle man försöka sig på att ta hela trappan i ett enda steg så är det uppenbart att risken är stor att man misslyckas eller till och med skadar sig.

Ett bra första steg är att lära sig att lyssna till sin inre röst, att ta kontakt med sin själ och sin intuition igen. Det är när man tappar den kontakten som man upplever att man inte har något riktigt fotfäste i livet, att man inte vet vem man är och kanske att man är en bluff som bara väntar på att avslöjas.

Bara i kontakten med sitt eget inre kan man bottna i sig själv och bli trygg i den man egentligen är, vilka åsikter man har, vilka värderingar man har, vilka styrkor och svagheter man har och hur man gör det bästa och mesta av allt det som är den egna personen.

Om man är ovan vid att lyssna inåt kan den inre röstern, intuitionen, själen lätt förväxlas med egot. Egot är den rösten som berömmer dig när du gjort något bra, men också den röst som jämför dig med andra och talar om att du är värdelös. Egot är rädslans röst medan intuitionen är kärlekens röst.

Intuitionen ljuger aldrig och luras aldrig, och har man en gång lärt sig att lyssna till den så flyger osäkerheten ut genom fönstret för att aldrig mer komma tillbaka.

 

/Charlotta

12 comments

Tigern i solen 20 maj, 2017 - 13:35

Egot säger till mig att jag borde vara på min vakt, att jag har felat och sårat mina närmaste, att jag är destruktiv och inte värdig. Egot säger detta för att det är vad en närstående tycker och lider av.
Min intuition säger till mig att nu lyser solen igen, att nu lever jag ett annat bra (inte bättre men ett annat bra), att jag är fantastisk, att jag är positiv, optimistisk och njuter gott av varje dags gåvor.
Jag har i många år blivit överhopad av ord från både mitt ego och min närmastes ego. Dagens text här har jag läst tidigare, men just idag landade den. Och intuitionen fick den stora gyllene tronen i mitt palats.
Min väg är plötsligt upplyst av solens varma strålar – jag ska våga älska igen av hela mitt hjärta. För att det är mitt sanna jag.

Tack! För hjälpen mot insikt. ❤️

Reply
Charlotta 20 maj, 2017 - 13:41

Välkommen fram i kommentarsfältet Tigern i solen, och tack för att du delar. Det är precis av den här anledningen som jag gärna postar om gamla inlägg eller inlägg på liknande tema, man behöver läsa saker vid rätt tillfälle för att de ska hitta hem, och ibland behöver man läsa samma sak flera gånger och presenterat på lite olika sätt för att det ska kunna landa i en själv och man ska ha nytta av det. Lycka till på din väg och ha det så gott i solen. 🙂 ❤️
/C

Reply
carin 20 maj, 2017 - 16:52

Läser bloggen dagligen och ofta så är ämnet mitt i prick på vad jag gått och funderat på under dagen. Nästan som lite tankeöverföring eller så är det kanske för att jag är en person som grubblar på det mesta i livet. Jag tror att jag har en stark och god intuition, man kan konstatera att fattar man beslut på magkänslan så blir det ALDRIG fel, går man däremot emot den så kommer man så småningom höra sig själv säga ”jag hade det på känn, att det skulle bli såhär”. Så magkänslan är bra när det gäller beslutsfattande men jag har en stor osäkerhet inom mig i det sociala livet, jag är en högkänslig person och har otroligt svårt för att såra andra människor (vilket iof kanskeär sunt, tänker på situationer när det är ofrånkomligt, t.ex göra slut med någon).Om det blir olustig stämning när jag är i ett sällskap lider jag fruktansvärt av det, trots att det aldrig är jag som är orsaken, tjafset kan vara med andra personer och jag är observatör men får direkt en klump i magen och vill gå undan. Jag försöker ha mantrat jag läste här i bloggen i huvudet ”vad händer om jag slutar döma mig själv”. Det hjälper ibland men samtidigt önskar jag så att jag inte var så högkänslig för andras sinnesstämningar.

Reply
Charlotta 20 maj, 2017 - 19:04

Hej Carin! Att vara högkänslig (vilket jag också är) är inte en svaghet utan en styrka, och jag tror det är viktigt att se det som en sådan. Om man upplever att man lider av sin högkänslighet i så fall fråga sig själv varför. Att vara högkänslig innebär att ha extra känsliga sinnen, syn, hörsel, lukt, smak och känsel, men även extra högt utvecklad känslighet för energier och andras upplevelser. Det är dock skillnad på att uppfatta något och att uppleva det, du behöver inte göra det du känner av från andra till ditt eget. Andra människors känsloupplevelser är deras, de fyller en funktion hos dem, kanske för att de behöver uppmärksammas på vissa begränsningar eller för att de behöver utvecklas i en viss riktning. Du kan känna av deras känslor men inget av det är ditt och du ska inte heller göra det till ditt och ta på dig deras känslor. Kanske är det den distinktionen du behöver träna på? Känslor är aldrig bra eller dåliga, onda eller goda, de är vad de är och har ett budskap att förmedla, men det räcker bra med att uppleva sina egna känslor. 🙂
/C

Reply
Simone 20 maj, 2017 - 19:30

Precis som Carin har jag svårt att såra människor. Jag har länge levt med efter meningen ”hellre såra sig själv än andra” Jag vet att det är fel men har väldigt svårt att ändra på det för samtidigt är det en ”enkel” utväg.
Jag var stark och trygg i mig själv när jag var ung. Det var när jag började i en ny skola i sjätte klass som det började ändras. Jag kom från ett mindre samhälle och stack ut från mängden, jag gillade andra saker än Inne gänget och blev mobbad ända fram till nionde klass. Efter det har jag haft väldigt svårt att tycka bra om mig själv och alltid varit rädd för vad andra ska tycka och tänka och därför anpassat mig efter andra.
Nu är det väldigt svårt att höra vad min egna inre röst säger.

Reply
Charlotta 20 maj, 2017 - 19:38

Att höra sin inre röst är något man måste träna på, den finns där alltid men om man inte har lyssnat på den på länge så är den svag. Att meditera regelbundet och aktivt börja lyssna inåt är bra sätt att komma i kontakt med den igen.
/C

Reply
H 21 maj, 2017 - 08:32

Hej, hur gör jag lättast att skilja på min inre röst /själ /egot?

Reply
Charlotta 21 maj, 2017 - 09:54

Hej H! Det är en träningssak och jag vet att det kan kännas knepigt i början. Egot pratar i allmänhet om sådant som antingen får dig att känna dig stor och stark eller liten och svag, antingen prisar det dig eller så sänker det dig. Ofta bygger egots tankar på rädslor, jämförelser, avundsjuka, självförnekelse eller självförminskning. Egot har också en stark och tydlig röst så den är svår att missa. Själen pratar sällan särskilt högt, den viskar mer så den är svårare att höra innan man vant sig. Själen varken lyfter eller sänker dig beroende på dina prestationer utan istället förmedlar den en lugn och stabil trygghet som säger att du kan, att du har vad som krävs, att du är tillräckligt precis som du är, att du aldrig är ensam utan alltid i kontakt med alla andra och allting runt dig. Själen är din koppling till Universum, det som representerar inre, evig visdom och kraft och det är precis det den förmedlar.

Du kan föreställa dig att själen är en vis gammal man eller kvinna som talar tyst och långsamt och bara säger kloka och lugnande saker som gör att du känner dig trygg och mår bra. Egot å andra sidan är mer som en ytlig, skränig typ på Stureplan som utan en tanke vänder kappan efter vinden och är din bästa kompis i ena stunden men sedan sviker dig på ett ögonblick. 😉
/C

Reply
H 21 maj, 2017 - 11:36

Tack C för ditt svar, det här är något jag tänkt träna på 🙂

Reply
carin 22 maj, 2017 - 16:37

Det var en intressant infallsvinkel, att känslorna fyller en funktion hos människor. Inte tänkt på det. Det är ju verkligen så men lider av att se människor må dåligt. Behöver nog som du säger, träna på att inte göra andras känslor upplevelser till mina egna. Jag tror att jag är bra på att distansera mig till övriga men när det kommer till familjen så dras jag ner av andras bekymmer och problem vilket påverkar mitt välmående. Låter så enkelt att bara uppfatta och inte uppleva någon annans känslor men oj vad SVÅRT i verkligheten. Vet inte riktigt hur jag ska börja arbeta med detta, om jag t.ex. ringer en familjemedlem som är deppig och nere kan jag själv må dåligt resten av dagen. Likaså mår jag själv dåligt om jag har en dålig dag och jag berättar för någon om det, för jag vet att mina familjemedlemmar kommer må dåligt om jag mår dåligt. Och då får jag dåligt samvete att jag fört vidare mitt ledsna humör. Känner min familj så pass väl att jag vet att det smittar av sig och att mina föräldrar skulle bli bekymrade om jag var ledsen. Önskar ibland att jag kunde vara bättre på att ta livet med en klackspark och inte vältra mig i saker.

Reply
Charlotta 22 maj, 2017 - 18:36

Det låter som att du behöver träna dig på att sätta upp gränser för både dina egna och andras energier, och att göra det till en vana att energirensa flera gånger om dagen.
/C

Reply
carin 22 maj, 2017 - 20:32

”Att ta på sig någon annans stress betyder inte att den personen upplever mindre stress utan bara att man själv upplever lika mycket, och det är inte till hjälp för någon”

Det här ska jag bära med mig i tankarna. Nästa gång ska jag testa att rensa energierna och se vad som händer. Tack!

Reply

Lämna ett svar till Charlotta Cancel Reply

Powered by Calculate Your BMI