Home Våra vänner djuren Vår planet bebos av fler arter än människan

Vår planet bebos av fler arter än människan

by Charlotta

Djuren är en del av Guds skapelse precis som människan är det. Alla djur, oavsett storlek och livsmiljö, delar energimässigt ursprung med människan. Allt levande på Jorden har en själ och lever med en avsikt som själen är fullständigt medveten om, har accepterat och varit delaktig i planerandet av innan inkarnationen tog sin början. Djuren väljer sina liv på samma sätt som människan gör det, de väljer om och när de ska inkarnera och hur den inkarnationen ska se ut.

Precis som människan har djuren andliga guider som de planerar sina liv tillsammans med och som de under inkarnationerna får vägledning och stöd av, och precis som hos människan utvecklas djurens själar genom olika typer av utmaningar och svårigheter i varje inkarnation. De djur som lever tillsammans med människor har planerat detta i samråd med sina egna guider, med den människas själ som djuret ska leva med och med människans guider innan inkarnationen.

På samma sätt planerar djuren själv sina liv tillsammans med andra djurs själar och deras guider. Om djuret ska avsluta livet genom att dödas av ett annat djur deltar det djurets själ och guider också i planeringen, och om det är en människa som ska döda djuret deltar den människans själ och guider. Djurens liv är inte slumpmässiga utan väl planerade av djuren själva. Mellan inkarnationerna återvänder djurens själar hem till en annan dimension för att utvärdera sitt senaste liv och planera för nästa liv.

Djur som inkarnerar som bytesdjur vet att deras liv med stor sannolikhet kommer att sluta med att de blir uppätna. De vet det och väljer ändå det livet för att de fokuserar på själva livsdelen och inte på hur döden kommer att gå till. Detsamma gäller för djur som inkarnerar som boskap eller andra typer av köttdjur, och även i de värsta formerna av industriuppfödning vet djuren vad som väntar dem innan de inkarnerar och har godkänt det. Detta kan vara svårt för en människa att förstå men kan lite grand liknas vid ett obehagligt tandläkarbesök, man ser inte fram emot det och njuter inte av upplevelsen men man vet att det går över relativt snabbt och att man har glädje av det i längden.

Detta är dock inte ett godkännande för människan att fortsätta med samma usla djurhållning och de vidriga förhållanden som industridjur utsätts för. Människan är under utveckling och den fas av plågsam djurhållning som hon befunnit sig i de senaste 100 åren är på väg att nå sitt slut. Istället kommer människan att anamma en djurhållning som är till glädje och nytta för både djur och människor. Detta vet djuren, de förstår att människan utvecklas och vet att den rådande situationen för slaktdjur snart är över och utbytt mot naturliga liv i småskalig uppfödning.

Vissa kulturer har under historiens gång förstått att djuren är tänkande, kännande och besjälade varelser och behandlat dem utifrån det. Majoriteten av människor har dock i alla tider behandlat djur som om de var utan känslor, utan tankar och utan själ och syfte, detta respektlösa förhållningssätt kommer att få ett slut. Människan är klokare än djuren inom vissa områden men djuren är klokare än människan inom andra områden. Att djuren inte kommunicerar på samma sätt som människor betyder inte att de saknar förstånd eller språk, bara att de kommunicerar annorlunda.

Djuren har otroligt mycket att ge människan om människan bara börjar lyssna till och genuint försöka förstå dem. De är inte här på Jorden av en slump utan finns här för att dela sina liv, sina förmågor och sin visdom med varandra, naturen, planeten och oss människor. Om vi bara ser dem som lågt stående varelser utan andra förmågor än de vi tilldelar dem missar vi väldigt mycket kunskap, information och lärande och också många fantastiska vänskaper och upplevelser. Värdefulla tankar och känslor kommer inte förpackade på ett speciellt sätt, de finns i allt som lever. Djurens bidrag till livet på planeten är mycket större än människan i dagsläget förstår och skulle kunna bli ännu större om människan omvärderade djurens förmågor och började lyssna till dem.

/Buddha kanaliserad av Charlotta

2 comments

Hanna B 21 januari, 2020 - 07:59

Visste detta om min häst, han var med mig i 30 år. Han kände när det var dags. Jag visste det. Fantastiska minnen ihop. Skall bli en bok.
Mina grisar, som kunde bara över 800 stycken. Besättningsbeterinären sa om dem ” Jag har aldrig sett så sociala grisar.” Grisarna o jag pratade mycket med varann. Känner flera som har stora besättningar, sk indistri, de älskar sina djur. Kor i stora ladugårdar, lösdrift idag, går ute om sommaten. Släpps på grönbete. Har massageborstar. Personalen är bra utbildade och arbetar alltid för djurens bästa, de har valt sitt yrke efter intresset. Alla skulle kontakta bönder på landet, även de med stora besättningar för att få komma på besök, se hur det är, hur djur och människan samspelar. Trivs ej korna mjölkar de inte. Även få samtal med veterinärerna som har samarbeten med dessa människor. Det står mycket negativt i press m.m. Synd, då detta ej stämmer med det jag vet och ser.
Minns en so-gris som alltid ville vara med mig, gick tätt vid min sida när jag jobbade i stallet. Hon var speciell.
Korna och tjurarna i de stora hagarna om sommaren är härligt att se. Lantluften gör oss friska. 🤠🌲🍀

Reply
Charlotta 21 januari, 2020 - 11:04

Härliga minnen Hanna B, tack för att du delar.
/C

Reply

Leave a Comment

Powered by Calculate Your BMI